Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

I Munkedal har socialsekreterarna gjort en individuell bedömning och kommit fram till att det funnits ett fortsatt vårdbehov, men det har inte politikerna hållit med om i alla fallen, och de har fått rätt i domstol.

Kommunerna skickar iväg ungdomarna

Ungdomar skickas till vuxenboende på löpande band, trots hård kritik. Fyra kommuner skickar regelmässigt iväg de som nyss betraktats som barn.

I samma takt som Migrationsverket gör åldersuppskrivningar flyttas de som tidigare betraktats som ensamkommande barn från kommunala HVB-hem till Migrationsverkets boende för vuxna. Rädslan för att tvingas flytta ifrån kompisar, hem och skola har bidragit till en allt oroligare stämning på kommunernas HVB-hem.

Kommunerna accepterade länge Migrationsverkets nya beslut om höjd ålder, men efter omfattande kritik har några av dem vänt helt om. Uddevalla och Orust väljer numera att behålla ungdomarna fram tills de fått beslut på sina ansökningar om uppehållstillstånd. Tanum, Sotenäs och Lysekil utreder om de ska ändra sin policy.

I Munkedal har socialsekreterarna gjort en individuell bedömning och kommit fram till att det funnits ett fortsatt vårdbehov, men det har inte politikerna hållit med om i alla fallen, och de har fått rätt.

- Vi bedömer att det inte funnits ett vårdbehov och domstol har givit oss rätt i fem fall. Vi är medvetna om att våra beslut kan bli överklagade eftersom det i dagsläget inte finns någon som är säker på vad som är rätt, säger Karl-Anders Andersson (C), ordförande i kommunstyrelsens myndighetsutskott i Munkedal.

Läs även: "Det är förödande för dem"

Bohusläningen har pratat med flera personer som är kritiska till hur de bohuslänska kommunerna har agerat. En av dem har länge arbetat med ensamkommande barn och menar att det är ett systemfel:

- De här barnen behandlas som andra klassens medborgare. Standarden är sämre och personal som arbetar med de ensamkommande barnen får sämre betalt än de som jobbar med andra barn. De är helt enkelt inte värda lika mycket som "våra egna barn".

Roger Wallentin (C) är ordförande i omsorgsnämnden i Tanum. Han håller med om kritiken och tycker att systemet är fyrkantigt. Han anser dock att det är regeringen och Migrationsverket som borde lösa problemet genom att sätta ner foten:

- Det är inte många som jagar ut sina egna barn ur hemmet den dagen de fyller arton år, men när ensamkommande fyller arton ska de flyttas. Jag anser att det är onödigt mänskligt lidande att tvinga dem att bryta upp efter 1,5 år på samma ställe. Ungdomarna kostar staten lika mycket pengar oavsett var de bor, så varför kan de inte få stanna?

Han tror att nämnden i Tanum kommer att ändra sin policy så att ungdomarna får stanna.

Men även om alla kommuner gör en helomvändning kanske den inte kommer att hålla längre än till första juli. Då kommer nämligen staten att sänka ersättningarna för ensamkommande barn. Enligt regeringen är syftet att få kommunerna att hitta billigare lösningar och inte placera barnen på dyra HVB-hem där privata aktörer har kunnat tjäna en bra slant. Det innebär att kommuner som väljer att behålla åldersuppskrivna personer måste ta pengar från kommunkassan.

Förutom risken att skicka iväg barn till vuxenboende så kan det finnas fördelar med åldersuppskrivningar. Exempelvis hör vuxna personer inte hemma vare sig i grundskolan, gymnasiet eller i hem för barn. Däremot kan det finnas andra skäl att inte heller släppa iväg vuxna:

- Det finns både de som inte hunnit fylla och som fyllt 18 år men varit i så psykiskt dåligt skick att det inte varit rimligt att skicka dem till Migrationsverkets boenden för vuxna, berättar Bengt Mattsson, chef för Individ och familjeomsorgen i Lysekil.