Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Programledaren och producenten Christian Möller pratar med reportern Niclas Jonasson om Preemraff i Lysekil och laxodlingen i Sotenäs i podcasten Bohusläningen inifrån.
Programledaren och producenten Christian Möller pratar med reportern Niclas Jonasson om Preemraff i Lysekil och laxodlingen i Sotenäs i podcasten Bohusläningen inifrån. Bild: Matilda Spetz

Niclas Jonasson om när det lilla samhället hamnar på nationens radar

Bohuslän består till stora delar av landsbygd och bruksorter. Och på de flesta håll lever invånarna sina liv utan att det vare sig gör något större avtryck i riksmedier eller noteras av våra toppolitiker.
Men då och då händer faktiskt något som får hela landets blickar att riktas mot våra västsvenska kommuner.

Den här artikeln är ett utdrag ur podcasten ”Bohusläningen inifrån”. Lyssna på podden för att ta del av hela intervjun:

Spotify | Apple | Google | Acast

När ett oljeraffinaderi vill bygga ut i Lysekil så vaknar miljöaktivisterna, och proteserna ger svallvågor som når ända till riksdagen. Och när planer på en av världens största fabriker presenteras i Sotenäs så häpnar även de som bor långt därifrån.

Men det som på håll kan upplevas som enbart chockerande ser man ofta annorlunda på om man själv berörs direkt. Det här har 30-åriga Niclas Jonasson fått erfara under det senaste året. Med sina nyheter, granskningar och direktsändningar har han tydliggjort krocken mellan lokalbefolkning och utomstående både en och två gånger.

När Niclas Jonasson började på Bohusläningen 2019 så var Preems planer på att bygga ut Preemraff i Lysekil redan igång.

– Det fanns två delar i utbyggnaden. Å ena sidan vill man kunna börja använda sig av förnybara råvaror för att kunna göra biobränsle. Och sedan har man något som kallas för ROCC, vilket går ut på att vid produktionen så uppstår en biprodukt som är väldigt svavelrik, den har man tidigare kunant använda för fartyg, men med hårdare miljöregler så får man inte längre använda det. ROCC:en var tänkt att få bort svavlet så att man kan producera fartygsbränsle igen, säger Niclas Jonasson och fortsätter:

– Detta innebär att de behöver bygga ut, och det skulle bli stora ökade utsläpp till en början. Preemraff skulle bli Sveriges absolut största utsläppare av koldioxidgaser.

Planerna innebar början på en strid mellan Preem och miljörörelsen, som just precis 2019 är starkare än någonsin. Tydligast manifesterat i Greta Thunberg som just blivit världskänd genom sina båt- och tågresor världen över där hon spred sitt budskap om våra miljöfarliga levnadssätt.

– Det blir så att säga en perfekt storm. Det var en så tydlig kollision mellan den lilla miljöaktivisten och det stora oljeraffinaderiet.

Starka protester

Efter flera överklaganden av miljötillstånd i flera instanser kommer sedan ett historiskt beslut. Regeringen beslutar att själva ta det slutgiltiga beslutet om utbyggnaden. Och då inleds en period där mängder av olika organisationer och aktivister arbetar på olika sätt för att påverka politikerna.

– Då såg vi en rad olika protestaktioner i Lysekil, det var allt ifrån Naturskyddsföreningen till radikalare grupper som Extinction Rebellion och även Greenpeace. Och alla ville visa att det finns ett stort folkligt motstånd mot det här för att sätta press på regeringen.

30-åriga Niclas Jonasson har Lysekil som huvudsakliga bevakningsområde på Bohusläningen.
30-åriga Niclas Jonasson har Lysekil som huvudsakliga bevakningsområde på Bohusläningen. Bild: Matilda Spetz

Protesterna blev så omfattande att polisen gick upp i en särskild händelse, vilket innebär större beredskap och mer omfattande polisiär närvaro på plats.

– Det fanns en oro för att enskilda personer skulle ta sig in på raffinaderiet. Det ligger ju så till att man kan genom skogen kan ta sig ganska nära, och det finns även vattenvägen in, vilket vi fick erfara när Greenpeace tog dig in med små gummibåtar. Så det blev mycket folk på plats och polisen behövde vara där.

En stor del av motståndet kom utifrån

När det stormade som värst blev skillnaden i reaktionerna bland de utomstående och de som bor och lever i Lysekil som tydligast.

– I Lysekil finns det ett ganska brett stöd för Preemraff, både politiskt och bland allmänheten. Och det beror nog mycket på att det finns en stolthet att ha ett stort raffinaderi där. Och så är det ju många som har det som arbetsplats, och det är viktigt att ha i åtanke när man pratar om detta.

LÄS MER: Lysekil godkänner utbyggnaden av Preem

— En stor del av motståndet kom utifrån. Det var Göteborgare och Stockholmare som protesterade eftersom de menade att det inte finns på kartan att man kan godkänna den här stora ökningen av koldioxidgaser.

Vad var de viktigaste argumenten för och emot detta?

– Jag tror att det är viktigt att slå fast att av de som jag pratat med så är det ingen som säger att det inte pågår några klimatförändringar eller att koldioxidutsläpp är någonting bra. Så argumentationen har ju aldrig handlat om huruvida klimatförändringarna sker. Utan det är snarare så att de som tycker att Preemraff ska få bygga ut har fokuserat mycket på det att man vill ha biobränslen och att man ska få ner svavelhalterna i de här restprodukterna så att de ska kunna fortsätta användas. Och så har vi detta att om det inte sker här så lär det göra det någon annan stans. Och då kanske det hamnar i ett land där miljökraven inte är lika stora.

LÄS MER: ”Miljörörelsen har radikaliserats sedan Parisavtalet”

– Motargumenten har varit att klimatet inte har tid för att man ökar utsläppen så drastiskt på kort sikt, även om Preem har lovat att bli klimatneutrala till 2040.

LÄS MER: Greenpeace blockerar infarten till Preemraff

– Men det här är som sagt en arbetsgivare också, och då finns det en rädsla för att raffinaderiet ska försvinna och att alla som jobbar där blir av med sina jobb. Det måste man ha i beaktande när man bor där. Kommer du utifrån har du lite lyxen att du inte behöver fundera på det, eftersom du inte påverkas personligen. I Göteborg finns det många ställen att jobba på men det finns det inte i Lysekil, och skulle man bli av med den stora arbetsgivaren i orten så skulle det få enorma påverkningar på samhället i stort. Så det blir en väldigt tydlig krock mellan landsbygden och staden.

Podcasten Bohusläningen inifrån bjuder på nya möten och fördjupningar varje vecka.
Podcasten Bohusläningen inifrån bjuder på nya möten och fördjupningar varje vecka. Bild: Matilda Spetz

Den 28 september 2020 skickade Preem ut ett pressmeddelande där de släppte något av en bomb.

– De ville själva inte säga för att det hade med opinionen att göra, utan de menar att det har med den här andra delen av utbyggnaden att göra, alltså ROCC:en. Den har blivit för dyr att utveckla, och de ser inte att det kommer att bli lönsamt längre. Så det är den delen de lägger ner eftersom de inte har råd att fortsätta.

LÄS MER: Preems besked oväntat – men utbyggnad kan fortfarande bli av

– Och det har var väldigt överraskande eftersom de har kämpat sig igenom instans efter instans, och när det bara är upp till regeringen att ta beslut så bestämmer man sig för att släppa det.

LÄS MER: Preem: Ingen politisk uppgörelse bakom beslut om Preemraff

— Men man ska komma ihåg att den andra delen i det här, det om biobränslen, den ligger kvar och man har lämnat in en ny miljöansökan för att få utveckla det. Den innebär dock ingen utbyggnad av raffinaderiet. Och det är lite där vi är nu.

Bohusläningen inifrån

Samtal och fördjupningar med Bohusläningens profiler om arbetet med de stora nyhetshändelserna och livet i journalistikens tjänst.

Lyssna på bohuslaningen.se eller här:

Spotify | Apple | Google | Acast