Den fjärde samtalsrundan hölls i Istanbul med Turkiets Recep Tayyip Erdogan som värd. Det är inte utan betydelse. Presidenten har goda relationer både med Rysslands och Ukrainas ledare och vill agera medlare i en konflikt som ingen tjänar på.
Erdogan har sålt drönare till ukrainarna som sätts in med stor effektivitet mot ryska pansarförband och soldater. Han står på motståndarsidan i Libyen sett med Putins ögon. Men de samarbetar i Syrien av olika skäl. Turkiet, medlem av försvarsalliansen Nato, har köpt det ryska luftförsvarssystemet S-400. Det har fått USA att stoppa försäljningen av amerikanska stridsflyg av typ F35.
Ändå deltog Erdogan vid förra veckans Natomöte jämte president Joe Biden i stor enighet i kritiken av Moskva och beslutet av förstärka Natos militära närvaro kraftigt i östra Europa med fyra nya stridsgrupper.
I detta komplicerade diplomatiska spel, eller rättare dubbelspel, har Erdogan en ställning som kan få en avgörande inverkan, inte minst på Vladimir Putin.
”Ni lägger grunden för spel”
Inför delegationerna på tisdagen sade Turkiets president Recep Tayyip Erdogan att det nu är dags att "förvänta sig solida resultat" i den nya samtalsomgången mellan Ryssland och Ukraina. Han betonade att "det är upp till båda sidor att stoppa denna tragedi."
– Ni lägger grunden för fred med era ledares direktiv, sade Erdogan och betonade att en "omedelbar vapenvila och fred skulle gynna alla."
Erdogan har med den insyn han har indikerat för journalister att partnern nått en preliminär överenskommelse om fyra av sex ämnen som har diskuterat under förhandlingarna, inklusive att Ukraina stannar utanför Nato och accepterar ryska som ett officiellt språk.
Samtidigt har president Volodymyr Zelenskyj sagt att han är beredd att Ukraina antar neutral status mot säkerhetsgarantier från tredje part. Tidigare medlemskap i Nato och EU har varit nationella mål och ett rött skynke för Putin.
Efter tisdagens samtal förklarade Alexander Fomin, Rysslands biträdande försvarsminister:
– Med anledning av det faktum att förhandlingarna om ett avtal om Ukrainas neutralitet och icke-nukleära status och säkerhetsgarantier (för Ukraina) går in i ett praktiskt skede, och med beaktande av de principer som diskuterades under dagens möte, har Ryska federationens försvarsministerium fattat beslutet att drastiskt minska stridsoperationerna i Kiev- och Tjernihiv-områdena.
Enligt Alexander Fomin görs detta för att "öka det ömsesidiga förtroendet" och hjälpa till att leda till ytterligare förhandlingar och uppnå "slutmålet" med ett undertecknat avtal mellan de två sidorna.
Vill ha toppmöte med Putin
Polen, Israel, Turkiet och Kanada kan vara bland de potentiella säkerhetsgaranterna för Ukraina, hette det på tisdagen.
Förslagen skulle också innehålla en 15-årig samrådsperiod om statusen för det annekterade Krim och skulle träda i kraft endast i händelse av en fullständig vapenvila, enligt Ukraina.
De ukrainska förhandlarna uppgav att de nuvarande ukrainska förslagen motiverar ett möte mellan Zelenskyj och Putin. De tillade att de väntar på Rysslands svar.
Den ryske försvarsministern Sergei Shoigu uppger att Moskvas "huvudmål" i Ukraina nu är "befrielsen" av Donbass-regionen. Det är ett tecken på att Moskva kan gå över till mer begränsade mål efter att ha mött hårt ukrainskt motstånd under krigets första månad.
Enligt ryska statliga nyhetsbyrån Interfax säger Shoigu att huvuduppgifterna för den första etappen av operationen har slutförts.
– Kamppotentialen för de ukrainska väpnade styrkorna har minskat avsevärt, vilket gör det möjligt att fokusera vår huvudsakliga uppmärksamhet och huvudinsatser på att uppnå huvudmålet – befrielsen av Donbass, säger försvarsministern.
Inget sker utan Vladimir Putins godkännande. Frågan är vad den ryske ledaren kan gå med på utan att framstå som en förlorare. För Ukraina fortsätter ovissheten och lidandet på obestämd tid.
LÄS MER:Linde: Inte kunnat lita på Ryssland hittills
