Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/6

Båtbyggaren som tog sig vatten över huvudet

Tomten ska städas upp och projektet som Tomas Andersson drog igång för över 20 år sedan är nedlagt. Den stora kuttern behöver fortfarande inredning, motor och däck och nu hoppas han att någon annan vill ta över.
– Batterierna har tagit slut. Nu säljer jag för en symbolisk summa. Att behöva ta till motorsågen skulle ju inte kännas bra, säger han.

Som 16-åring gick Tomas Andersson från Orust till sjöss. När han några år senare kom hem till Orust igen arbetade han på flera ställen och så kom idén, att bygga en egen båt tillräckligt stor för att bo i och segla till Medelhavet i.

Vid sekelskiftet realiserade han sina tankar. Då fällde Tomas Andersson själv de furor som skulle bli skrov och han sågade själv virket till det flera ton tunga skrovet. Båten är ritad med engelsk kutter som förebild och är 13 x 4 meter stor.

Till bygget på Kåröd har han förbrukat flera ångpannor under bygget. Ånga krävs för att virket ska bli böjbart när skrovet konstrueras. Han har sågat, nitat och kämpat, sedan år 2000. Det första tio åren var de mest intensiva. Sedan hände något i livet, som gjorde att han tappade sugen.

– Jag sänkte tempot och flyttade till Dalsland. Då blev det långt till båtbygget och arbetstempot just här fick stå tillbaka för annat. Nu byter gården jag arrenderar marken här på ägare. Det är tid för att städa upp både här och i alla planer man har burit på. Livet går vidare, säger han.

Den stora båten saknar ännu maskin, inredning, däck och mast. Så ganska mycket återstår att göra. Nu hoppas Tomas att någon annan vill ta över det projekt han startade år 2000. Han säljer till en symbolisk summa till den som själva vill komma och hämta skrovet.

– Vill någon fortsätta projektet så är det nu de ska ske, innan virket börjar spricka. Skrovet ska oljas och målas, säger Tomas som tillbringat så många dagar och veckor här i skogen vid bygget, cirka 500 meter ifrån havet, att han också haft ett kontor på platsen.

Tills nyligen har båtbygget ägt rum under tak i ett eget hus, med riktiga takstolar. Nu är det huset rivet som ett led i att avbryta projektet .

Bygget av en kutter började egentligen som ett skämt, berättar han.

– Jag ska visa att det är möjligt minns jag att jag tänkte och det var det ju, Jag bjuder på om någon tycker att jag inte varit riktigt klok, som lagt ner så mycket arbete på båten. Jag är nöjd med jobbet.

Kanske är det båtbyggarblodet som är förklaringen. Pappa Olof Andersson var båtbyggare på Allmags varv en gång i tiden, inte så långt ifrån där Tomas Anderssons båt nu ligger. Detta var på sin tid ett större varv på Orust, med anor från 1800-talet och långt senare de första i landet som började bygga båtar i plast.

– Den här tomten ska vara uppstädad innan årsskiftet, hoppas jag. Att flytta skrovet på 5-6 ton kräver kranbil. Men det är fullt möjligt, säger Tomas Andersson och lägger till att han säljer för en symbolisk summa till rätt köpare.

– Visst har man lagt ner mycket tid här, så det skulle vara tråkigt att behöva såga upp skrovet med motorsåg. Man får hoppas att någon vill fortsätta, säger Tomas Andersson.