Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/8

Här får den 125 år gamla väderkvarnen ett ansiktslyft

Väder och vind har lämnat sina spår, den 125 år gamla kvarnen på Lyr är sliten. Tack vare engagerade Lyrbor ska kvarnen nu få ett lyft, vingarna är först ut i renoveringen.

Den är unik i sitt slag, den gamla fina kvarnen på Lyr, en holländare med svart hätta. 1896 kom kvarnen till kullen ungefär mitt på ön av mjölnaren Olle Johansson, även kallad ”Bonne”. Kvarnen var sedan i drift fram till 1949.

– 1955 kom kvarnen i Tegneby Hembygdsförenings ägo. Det är ett arbete med kvarnen, det kräver ju underhåll, den får inte förfalla, säger Bo Andersson, ordförande i hembygdsföreningen.

En av två väderkvarnar

Vid 1900-talets början fanns 15 väderkvarnar inom föreningens verksamhetsområde. Kvarnen i Bö på Lyr förvärvades samma år som föreningen bildades. Kvarnen är en väderkvarn, en av två bevarade i sitt slag på Orust och den andra finns i Mollösund.

– Som på många platser längs kusten har man tidigare kombinerat jordbruket med andra näringar. Kvarnen vid Bö på Lyr ligger mitt på ön så det skulle vara nära för bönderna, strax intill har man också bedrivit båtbyggeri och så har vi den gamla skolan som närmsta granne med kvarnen, berättar Bo.

Väder och vind har dock slitit på kvarnen och vingarna. Vingar, axel och fundament för lagerstenen har visat sig vara väldigt dåligt och vingarna behövdes tas ner innan dom skulle rasa.

Stadig hand för uppdraget

– Det är fantastiskt, hela Lyr ställer upp för kvarnen. Lokala företagare hjälper till med lyften och här är många som tagit ledigt i dag bara för att vara med och hjälpa till.

Vingarna som byttes ut för snart 30 år sedan var i dåligt skick. För att få ned vingarna krävdes speciallyft. Göran Hermansson från Lyr tog sig an det svåra uppdraget.

– Det krävs att man är stadig i hand, konstaterade han då vingarna med hjälp av kranbil plockades ned en efter en.

Vingarna var dock inte det enda som behöver bytas på kvarnen. Under hättan högst upp ligger en stor sten, en lagersten, som axeln vilar på.

Kvarnen på Lyr innan vingarna plockades av. Bild: Bo Olsson
Kvarnen på Lyr innan vingarna plockades av. Bild: Bo Olsson

– När vingarna väl är borta så kommer vi ta ner axeln och sedan måste vi täta hålet högst upp. Så småningom kommer även klädseln på kvarnen att behöva bytas ut. Det är inte vilka klädselbrädor som helst som fungerar, de måste vara sju meter långa, virket till vingarna måste vara åtta meter långt, säger Mats Nilsson, engagerad Lyrbo.

Renovera i två år

Lämpligt material skall tas fram, mycket är i speciella mått och sorter. Träd behöver fällas, torkas och sågas speciellt för att passa kvarnrenoveringen. Flera bärande bjälkar i hättan behöver bytas och nya vingar skall tillverkas och troligen behövs även en ny axel.

Förutom det utvändiga arbetet så behöver nya kuggar till stora kugghjulet tillverkas då de som finns idag är maskätna.

Bo Andersson räknar med att renoveringen av kvarnen kommer ta två år.

– Det kommer behövas mycket resurser både i pengar och arbetsinsatser. Vi har knutit skickliga hantverkare till oss, vi har Niklas och Martin Myremark som tillsammans med Jörgen Bertilsson är experter på att renovera gamla kvarnen. Det är fantastiskt duktiga killar och jag är glad att de hjälper oss.

Kvarnen i Bö var målad med kokt sillolja

År 1896 lät Johannes Andersson, på gården Lera, uppföra en väderkvarn på Skåreberget i Bö. Byggmästare var Olle ”"Bonne”" Johansson. Johannes son Anders Johansson, som var 21 år vid uppförandet, övertog verksamheten och drev kvarnen, vid sidan av jordbruket, under hela sitt yrkesverksamma liv. Kvarnen var i drift till 1949. Kvarnen överläts till Tegneby hembygdsförening år 1955.

Kvarnen är av typen holländare, vilket är den vanligaste typen från denna tid. Kvarnen har gallervingar och båthätta och kvarnstenarna på nedre plan. Kvarnen var ursprungligen målad med kokt sillolja. Hättan var klädd med tjärad papp.

Axeln har bytts flera gånger. Första axeln är av okänt ursprung, men vid bytet 1918 kom axeln av ek från Simon Petterssons gård i Bö, och vid bytet på 30-talet kom virket från Mjörn och fraktades med Sture Danielssons i Mollösund jakt till Vasseröd där den skräddes innan den förflyttades till Bö. Monteringen gjordes genom att långa slanor av björk och al restes mot kvarnen så att de stack ett par meter över taket. Axeln hissades upp med en talja som lånats i Mollösund och levererats med Stigfjorden.

Senast vingar och axel byttes var 1995.