Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Denna artikel ingår för dig som är kund.

Så fostras pojkar in i hedern

Bara ett av tio barn som tvångsomhändertagits på grund av hedersproblematik är pojkar. Ofta är de förövare - men de ska också ses som offer. Det säger forskaren Astrid Schlytter. - Pojkar vilseleds till att kontrollera sina systrar, säger hon.

Minst 77 pojkar har tvångsomhändertagits och vårdats på grund av hedersproblematik i Sverige. Det visar GP:s unika granskning #hedersflickorna.
En del är traditionella offer i stil med en pojke i Värmland som beskrev sitt hem som ett fängelse och sökte hjälp för att lämna hemmet. Pojkens mamma ville gifta bort honom i Afghanistan, en uppgörelse som gjorts redan när han var åtta år.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Utsätter systrar för kontroll

Men många pojkar har också själva utsatt sina systrar för kontroll och misshandel. Nästan alltid har de pressats till detta av sin mamma och pappa. De relativt få pojkar som omhändertagits, har dock ofta blivit det i samband med att systern blivit det också.
- Det är ett problem även vi sett när vi gått igenom LVU-domar. Oftast syns pojkarna i flickdomarna, där flickorna är de som utsatts, säger Astrid Schlytter på Stockholms universitet som forskar om hedersproblematik.

Fostras in i hederskulturen

I några av fallen har pojkarna bedömts fara illa av att fostras in i hederskulturen. Flera pojkar har dock utsatts för fortsatta påtryckningar även efter omhändertagandet. 
I Västerbottens län fick exempelvis bröderna i en syskonskara i uppdrag att rapportera till föräldrarna hur systrarna klädde sig och om de använde smink. I ett annat fall var pojken som kontrollerade och örfilade sina systrar inte äldre än fyra år.
- I en hederskultur bygger familjens heder mycket på kvinnornas beteende. Och när föräldrarna saknar en intim relation med döttrarna, går de ofta via sina söner för att kontrollera dem. Det börjar jättetidigt, ofta redan när pojkarna är fyra, fem år. Pojkar vilseleds till att kontrollera sina systrar och begreppet heder får dem att tro att syftet är gott, säger Astrid Schlytter.

Får inte visa svaghet

Hon drar paralleller till pojkar hon intervjuat. Många ser sig som föräldrarnas förlängda arm och har fostrats in i tron att de inte får visa svaghet. Enligt Astrid Schlytter är dock stödet till pojkarna eftersatt, något som spätts på av en skev samhällssyn på män och kvinnor, där män generellt porträtteras som gärningsmän och kvinnor som offer.
Detta återspeglas även i forskning. Enligt en ny studie från Leeds Becket University i Storbritannien, där man undersökte hundra hedersrelaterade brott, visade det sig att det oftast var mammorna som var drivande i brotten. Samma studie, som BBC rapporterat om, visade att polisen inte nämnde mammorna som förövare i många av anmälningarna.
- Vi vet också att många hedersmord är en följd av påtryckningar från kvinnor, där en närstående pojke ofta får i uppdrag att utföra dådet, säger Astrid Schlytter.
Hon menar att det är mycket svårt för myndigheter att upptäcka vilka pojkar som fostras in i hederskultur. En del fastnar i kriminalitet men i övrigt ser de ofta ut som vilken modern ungdom som helst. Enligt Schlytter måste samhället ändra tankesätt för att komma åt problematiken på riktigt.

Könsmaktsteorin har styrt


- Könsmaktsteorin har styrt oss väldigt mycket. Man ser det alltid som att män är gärningsmän och kvinnor är offer. Vi måste börja ta upp även våldet mot män. Rent statistiskt är män faktiskt mer utsatta för våld i samhället än kvinnor. Det är viktigt att vi kan se män som både förövare och offer. Ändrar vi inte vårt tankesätt kommer vi aldrig åt våldet mot flickorna heller. Det är via pojkarna vi har chansen att förändra och då måste de få hjälp att säga nej, säger Astrid Schlytter.