Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Hans Erik Nilsson är mest känd för att ha startat Infrarödteknik AB i Vänersborg. Bild: Ulf Blomgren

"Tråkigt att svenska uppfinnare lämnar landet för att få stöttning"

Oviljan från svenska myndigheter och banker att ta uppfinnare på allvar, leder till att svenskt näringsliv och industri backar in i framtiden. Det menar Hans Erik Nilsson, uppfinnarguru från Orust, som trots stora framgångar här hemma under ett 50-årigt uppfinnarliv är mer känd utomlands, än hemma.

Han är innovatör och entreprenör som 2014 grundade Swedish Innovators som är en insamlingsstiftelse till gagn för uppfinnare och innovatörer (en uppfinning blir innovation när den skapar ett värde). Stiftelsen är en nationell organisation med över tusen medlemmar i hela Sverige som samarbetar med Heureka och andra lokala uppfinnarföreningar.

Själv grundade han företaget Infrarödteknik AB i Vänersborg 1967, som bygger på en uppfinning om att torka billack och andra industriella torkningsprocesser med infrarött ljus.

En världsprodukt

– Tekniken gör det möjlig att mäta hur varm färgen är när bilar lackeras och man kan styra detta, så att den infraröda strålningen inte skadar lacken och plåten. Med den här tekniken kan man torka färgen tio gånger så fort som annars, förklarar han. Uppfinningen har gjort uppfinnaren från Orust känd i hela världen.

Den resulterade i ett stort företag med många anställda som Hans-Erik sålde 1990. Men tekniken används fortfarande i fler än 65 länder och han har också ytterligare ett 50-tal patent att se tillbaka på.

För ett par år sedan gick grundarna av stiftelsen Swedish Innovators, ut i en presskonferens och kritiserade också då svenska myndigheter för ett ge svagt stöd åt svenska uppfinnare.

– Hur ska Sverige kunna fortsätta vara ett innovativt land?

Oroad av utvecklingen

Det funderar den 81-årige uppfinnaren Hans Erik Nilsson mycket på. Han är bekymrad över de dåliga förutsättningarna för fristående uppfinnare i Sverige.

– Man hoppas ju kunna skapa ett system där uppfinnare kan få låna pengar på rimliga villkor - utan att vara i händerna på konsulter. Istället har det blivit så att forskningsinstitutioner och myndigheter helst ger stöd till färdiga projekt. Då blir till slut alla rädda för att misslyckas och ingen vågar pröva sina idéer här hemma, menar Hans Erik

När han för några veckor sedan ledde 17 svenska uppfinnare, de flesta från Heureka i Uddevalla, under besök på den internationella uppfinnarmässa IENA, som ordnas varje höst i Nürnberg i Tyskland, gav radioprogrammet Vetandets värld luft åt uppfinnarnas kritik.

Heureka hade sökt projektbidrag till resan och ett annat projekt och fått OK från politikerna i Fyrbodal.

Olika myndigheter tyckte olika

– De tyckte detta var en bra sak, men regeln är att regionutvecklingsnämnden måste stå för samma summa. Där stoppade man ansökan på tjänstemannanivå, berättar Anna Lärk Stålberg vid Fyrbodals kontor i Uddevalla.

Näringslivschefen vid regionen Helena Starfelt förklarar, att tjänstemännen vid regionen själva kan besluta om stöd när beloppet är under 300 000 kr.

– Vi beviljar inte stöd till mässkostnader till privatpersoner eller mindre företag. Dessutom berör inte det är stödet hela regionen, konstaterar Starfelt.

I nämnda radioprogram berättade Nilsson, att Kina håller på att få förbi Europa och att innovationsklimatet är bättre i Tyskland än i Sverige

Professorn delar kritiken

– De nuvarande svenska stödformerna för uppfinningar ger inte full frihet, vilket behövs om vi ska få fram avgörande, innovationer, även i framtiden, hävdade Hans Erik Nilsson bland annat i radioprogrammet.

Hans uppfattning stöds av professor Charles Edquist i Lund, som till nyligen var medlem av Innovationsrådet.

– Sveriges dåliga prestation när det gäller innovationer och ökad produktivitet är ett allvarligt problem för den framtida välfärden, skriver professor Edquist i en debattartikel i tidningen NyTeknik.

Hans-Erik Nilsson, 81, är still going strong och arbetar för närvarande med forskning rörande operationskläder.