Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Mats-Eric Nilsson har skrivit boken Äkta vara och är en av grundarna till föreningen med samma namn. Bild: JANERIK HENRIKSSON / TT

Produkterna som kan bli Årets matbluff

Rekordmånga produkter har nominerats till antipriset Årets matbluff som delas ut av föreningen Äkta vara. Här är de fem finalisterna.

För fjärde året i rad utser den ideella konsumentföreningen Äkta vara Årets matbluff. Vem som helst har kunnat nominera livsmedel vars formspråk eller kommunikation på något sätt upplevs som vilseledande. Till 2018 års upplaga av tävlingen fick föreningen in 120 nomineringar, vilket är dubbelt så många som året före.

Enligt Björn Bernhardson, verksamhetsledare på Äkta vara, beror det på att fler får upp ögonen för problematiken. Det gäller både konsumenter och producenter.

– Det känns jättebra, det är ju precis därför vi finns till. Vi vill ge konsumenten en möjlighet att sätta ner foten och säga "här har ni gått för långt". För det är ju så – gränserna tänjs hela tiden.

Ingen mandel

Flera av de livsmedel som tidigare uppmärksammats genom Årets matbluff har förändrats eller tagits bort från marknaden. Ett exempel är Annas mandelpepparkakor, som enligt Björn Bernhardson inte innehåller någon mandel.

– De hade till och med mandelflagor på paketet. Men nu har de tagit bort dem och döpt om produkten till Pepparkakor med mandelsmak.

Är det tack vare ert arbete?

– Det kan man så klart inte vara säker på, men vi kan konstatera att 11 av de 15 produkter som varit i final i Årets matbluff har försvunnit eller förändrats. Jag är övertygad om att vi och konsumenterna spelar en stor roll.

LÄS MER: Ingefärsshots – en dyr trend med tveksam effekt

Stressade köp

Livsmedelsinköp görs ofta snabbt och inte lika genomtänkt som när vi köper exempelvis en ny mobiltelefon eller bil. Därför ska man kunna lita på förpackningen, menar Björn Bernhardson.

– Bluffande företag utnyttjar att konsumenterna är utsatta för en relativt stor stress när de handlar. De litar på att folk inte granskar innehållsförteckningen.

Men är det verkligen en bluff om det exakta innehållet framgår på baksidan?

– Det är skillnad på bluff och lögn. Att bluffa är att tänja på sanningen och chansa lite grann. Ta juicen som är nominerad i år till exempel: Företaget bakom kommer naturligtvis att försvara sig eftersom visst, de har ju grönsaker i, men det är ju ändå ett försök till att luras.

Omröstningen pågår fram till den 21 januari på Äkta varas hemsida. Vinnaren avslöjas i TV4:s Nyhetsmorgon onsdagen den 23 januari.

Bild: Äkta vara

Finalisterna är:

• Glacéau (Coca Cola) Smartwater

"Dyrt, tillkrånglat och dumt."

I motsats till vad namnet antyder är detta vatten, som ägs av läskjätten Coca-cola, på intet sätt smartare än annat flaskvatten. Tillverkningen sker bara på ett krångligare sätt. Först "ångdestilleras" vanligt källvatten eller mineralvatten, beroende på fabrik, för att ta bort de naturligt förekommande mineralerna. Sedan tillsätts mineraler i stället på konstgjord väg. Processen är näringsmässigt värdelös och med ett pris på 40 kronor litern ofta flera gånger dyrare än odestillerat källvatten eller mineralvatten. Transporterna från fabrikerna i Storbritannien respektive Nederländerna kan inte heller sägas vara särskilt smarta.

• Garant Ekologisk kallpressad grönsaksjuice

"Mest äpple i grönsaksjuicen."

Namnet, Ekologisk kallpressad grönsaksjuice, lockar nog många hälsomedvetna. På framsidan räknas rödbeta, selleri och fänkål upp och rödbetan avbildas dessutom därunder. Ingenstans på denna spansktillverkade juice antyds att den skulle innehålla något annat än grönsaker. Men i själva verket består den till cirka två tredjedelar av betydligt mindre eftertraktad äppeljuice. Andelen fänkål är dessutom bara 0,08 procent.

• Oatly Havregurt naturell

"Med avdödad syrningskultur."

Yoghurt har en levande bakteriekultur. För vissa är det ett av skälen till att man äter den. När man gör vanlig yoghurt pastöriseras mjölken innan den syras med mjölksyrabakterier. Det är till och med förbjudet att pastörisera produkten efter syrningen, eftersom bakteriekulturen då förstörs. Havregurt är ett försök att imitera yoghurtens konsistens, smak och användningsområde, vilket förstås namnet anspelar på. Den är dock ultrahögpastöriserad efter syrningen, vilket gör att alla bakterier är döda när den hamnar i frukosttallriken.

• Lätta Original

"Mer palmolja än raps."

Det klassiska lättmargarinet Lätta stoltserar med rapsolja och kärnmjölk på flera ställen på förpackningen: "Gjord med svensk rapsolja och smakrik kärnmjölk". Dessutom är den dekorerad med rapsblommor. Man lyfter också fram att margarinet är tillverkat i Sverige. Först i den finstilta texten på baksidan kan man läsa att den största ingrediensen, utöver vatten, är den betydligt mer långväga och av både miljö- och hälsoskäl ifrågasatta palmoljan.

• Festis Guanabana pineapple

"Endast 0,015 gram guanabana."

Av namnet att döma skulle man kunna tro att denna fruktdryck var smaksatt med guanabana. Och den innehåller faktisk puré av denna tropiska frukt, men endast 0,003 procent. Alltså tre tiotusendelar eller 15 milligram per flaska. Purén från en enda frukt räcker till 66 000 flaskor. Det är förstås alldeles för lite för att ge drycken någon smak. Den ytterst lilla mängden puread frukt är bara där för syns skull, för att lura oss att smaken inte bara är fejkad med aromer, när den i själva verket är just fejkad med aromer.