Bättre hygienrutiner vid blöjbyten är ett sätt att minska smittspridningen på förskolorna.
Bättre hygienrutiner vid blöjbyten är ett sätt att minska smittspridningen på förskolorna.

Renare händer ger friskare förskolebarn

Bra hygienrutiner ger friskare barn! Det kan Västra Götalandsregionens smittskyddsläkare Ann Söderström konstatera efter tre år med projektet Hyfs, Hygiensjuksköterska i förskolan.

ANNONS
|

Pengar finns 2011 ut men målet är att arbetet ska fortsätta även därefter. De första goda erfarenheterna kommer från Göteborg där projektet startade i slutet av 2006 och där magsjuka hos förskolebarnen har minskat. Nu arbetar fyra hygiensjuksköterskor i hela regionen för att höja förskolepersonalens kunskaper om hygien, smitta och smittspridning.

– Framför allt är det handtvätten som står i fokus, säger projektledaren Marianne Bengtsson.

Blöjbytesplatserna är ett annat område där det måste finnas regler för att smittan inte ska spridas om ett barn till exempel har diarré.

För personalen innebär stödet från hygiensjuksköterskorna också att man har något att luta sig mot när man vill förhindra att smittspridande barn kommer till förskolan.

ANNONS

Det arbete som har gjorts på förskolorna i Göteborg innebär att mag-tarmsjukdomarna minskade med 6 procent mellan 2008-2009. När det handlar om luftvägsinfektioner så minskade dessa med 2 procent om man undantar november månad förra året då sjukligheten ökade i samhället i samband med den nya influensan. Men det behövs flera års registrering för att kunna dra några säkra slutsatser kring projektets påverkan på sjukfrånvaron.

Nu erbjuds alltså alla kommuner i regionen att delta i projektet där Västra Götalandsregionen är föregångare i hela landet.

– Det finns ett oerhört stort intresse, berättar Eva Olsson, hygiensjuksköterska i Fyrbodal. Hon har hittills bland annat besökt Uddevalla, Lysekil och Munkedal. I dag är det Tanums tur.

Besöket på en förskola inleds med ett besök hos rektorn. Därefter görs en hygienrond med en pedagog från varje avdelning på förskolan. All personal utbildas, det blir uppföljningsbesök och utbildning för rektorer och för de hygienombud som har utsetts.

– Det här handlar inte om en studie utan är en kontinuerlig utbildning som måste fortsätta, säger Ann Söderström. Frågan är vem som i framtiden ska stå som finansiär, smittskyddet, barnavårdscentral eller kommunerna.

– Vi tror på ett fortsatt samarbetsprojekt. Ingen kan förlora på att barnen blir friskare, säger hon.

ANNONS

De allt större barngrupperna kan öka risken för smittspridning. Det slås fast i rapportens diskussionsdel, där man också tar upp att lokalerna sällan är anpassade för det ökade antalet barn. Att personaltätheten har minskat innebär dessutom mindre tid att aktivt arbeta med hygienrutiner.

ANNONS