Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt Bohusläningen
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut

Stefan Karlsson: Skogen en rikedom på många sätt

Matsäcken skulle bestå av varm nyponsoppa i termos och mackor med ost eller prickig korv på. Sedan var det bara att ge sig ut i skogen med de andra barnen. Snart dök Skogsmulle upp. Och kanske även Skräplisa. Vilken fantastisk resurs naturen är för oss människor.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

Det har många återupptäckt under det senaste halvåret då behovet av att undvika trängsel och begränsa sociala kontakter varit stort.

För andra är skogen en rikedom genom själva ägandet, som långsiktig och förhållandevis säker investering så länge den inte brinner upp eller förstörs av annan orsak. Då går förstås stora värden förlorade, även om rester som avverkas också kan komma till användning.

I mitt yrke är det lätt att känna en viss närhet till skogen genom papperstidningen även om jag självklart skriver dessa rader i ett ordbehandlingsprogram på datorn och många av er tar också del av mina ord digitalt.

Boktryckarkonsten hör utan tvekan till de största genombrotten i mänsklighetens historia där papper av fibrer från träd har haft en avgörande betydelse för att sprida det skrivna ordet och faktiskt förändra världen.

Skiftet som den allt snabbare digitaliseringen i vårt samhälle innebär ger därför hisnande perspektiv.

Utvecklingen kan ingen av oss på egen hand råda över och med ökad kunskap följer innovationer som förhoppningsvis blir till nytta för många.

Precis som skogsbonden Anette Berglund (på förstasidan) nämner i den intervju jag gjorde med henne, är ensamarbete i skogen inte lika farligt nu som förr tack vare moderna hjälpmedel som till exempel en säkerhetsapp i mobiltelefonen.

Visst kan det vara snårigt i terrängen med risk att köra omkull och fastna någonstans men då kan andra få meddelande om exakt position och komma till undsättning utan att behöva famla i mörkret.

Värre kan det vara för svamp- och bärplockare som kanske inte riktigt är medvetna om riskerna med att gå vilse.

Utan att behöva hänfalla till påhittade företeelser som vildvittror, grådvärgar och rumpnissar, som vi känner från Astrid Lindgrens Ronja Rövardotter, eller för all del motsvarande sagoväsen och fler därtill från äldre folktro, står det klart att människan inte alltid råder över omständigheterna i naturen med dess ibland starkt forsande älvar, tungt fallande träd, kusligt rytande stormar och obarmhärtigt rasande bränder.

Men på ett klokt sätt går skogens möjligheter att ta vara på. Det finns en massa forskning och idéer om hur trä kan användas av tillverkningsindustrin för att ersätta fossila och syntetiska material. Visste ni till exempel att det finns kläder av papper och cykelhjälmar av trä? Samtidigt diskuteras risken att skogen inte kommer att räcka till allt.

Ett ändamål som inte får glömmas bort är nog det enklaste av allt – att sälja in skogen ännu mer som resurs för hälsa och återhämtning.

Så jag fortsätter att packa min ryggsäck och ge mig ut på nya vandringsleder. Det piggar upp och stärker kroppen.