Bevarar linets hantverk

I Kville driver föreningen Bohuslin Linmuseet. Fram till 1800-talet var linet viktigt för Sveriges klädförsörjning. Men en renässans för växten, av vars fibrer görs slitstarka kläder, kan vara på gång.

ANNONS
|

Solveig Larsen sitter i Bohuslins lokaler och väver med rask takt. Det är tydligt att det inte är första gången som hon hanterar linnetrådarna. Som en del av Kulturarvsdagen bjöd Bohuslin under lördagen in till linverkstad. Linet kan användas till mycket. Förr användes det till exempel till brandslangar och postsäckar. Men även rörmokare använder fina linfibrer för att täta rör. Under en rundtur visar Lena Larsen och Solveig Larsen hur linet går från växt till tråd.

– I maj sår man spånadslinet. Skrönan säger att en lång, ljushårig och vacker kvinna med linfrön i skorna ska så fröna för att öka chanserna till en bra skörd, säger Lena Larsen som dagen till ära är klädd i linnekläder.

ANNONS

Den långa ljushåriga kvinnan refererar till att linet i sin färdiga form påminner mycket om ljust hår.

Det tar ungefär 90 dagar för linet att växa till sig. Efter att spånadslinet skördats hanteras det i flera steg för att få fram växtfibrerna. Det första steget är att torka linet. Efter att man gjort det låter man linet ligga och röta på marken.

– Det rötade linet värmer man sedan upp igen. Sen är det dags att bråka linet. Det gör man för att få fram växtfibrerna, säger Lena Larsen, kassör i föreningen Bohuslin.

Efter att Lena bråkat linet skäktar hon det med en skäktkniv för att få bort oönskade rester. Sedan är det dags att förfina linet genom att häckla det. Det gör man i flera steg med olika grova häcklor för att få fram önskad tjocklek på linets fibrer. Efter häcklingen är det dags att spinna linet.

– Det kan man göra med två olika redskap, antingen med en slända eller på en spinnrock, säger Lena och visar hur man använder sländan. På 1800-talet blev linet utkonkurrerat av den mer lätthanterade bomullen. Men Lena och Solveig har märkt av ett ökat intresse av linnekläder de senaste åren.

– Linnekläder har många goda egenskaper. På sommaren är det svalt och på vintern är det varmt. Kläderna håller länge eftersom linnefibrerna är så starka. Sen är det lätt att odla Spånadslin och kräver inte alls lika mycket vatten som bomull, säger Lena Larsen.

ANNONS

För att framställa lintråden behöver man inte heller använda några kemikalier, som är fallet med bomull. Framställningen av bomull belastar miljön hårt, linet är alltså ett miljövänligt alternativ.

Bohusläns klimat lämpar sig väl för linodling, och bohuslänningar har berömts för den fina kvaliteten på linet.

– En gång belönades kvinnorna med guldmedalj av kungen för den fina kvaliteten på linet från Bohuslän, berättar Solveig Larsen.

ANNONS