Efter 33 år på havet som yrkesfiskare, sålde bröderna Berndtzen sin stora ståltrålare, Rio LL 775, för att lätta lite på arbetsbördan. Med Rio hade de utfört sitt huvudsakliga fiske fram till 2014 då den såldes. I hamn låg en mindre båt de köpt för att använda när Rio sålts.
– Vi har passerat 50 och det börjar kännas i kroppen att man jobbat tungt i många år. Vi hade en mindre fiskebåt "Ella 1" som är precis under 10 meter och som vi tänkt för framtiden. Den fiskade vi med 2015 och 2016. Med den tog vi 15 ton torsk per år och 275 ton havskräfta. Men båten visade sig inte säker i sjön, så vi bytte den till en lika liten båt med bättre stabilitet som vi kallar Ella 2, berättar Patrik Berndtzen.
Reglerna för mindre fiskbåtar var sådana att det knappt fanns några begränsningar.
– Vi förde dialog med Havs- och vattenmyndigheten hela tiden inför köpet av Ella 2 och blev inte avrådda eller varnade för nya regler, säger Rikard Berndtzen.
Livet och fisket skulle bli bättre hoppades de på. Det är nu som de verkliga problemen börjar för bröderna.
Strax för jul började nya regler för kvottilldelning att gälla också för fiskebåtar under tio meter.
Reglerna innebär att fiskerättigheter för ett fiskefartyg baseras helt på hur mycket båten förde i land åren 2011 - 2014. Att de här reglerna skulle komma att gälla också små fiskebåtar kände inte Berndtzens till. Och eftersom deras Ella 1, vars licens överförts till Ella 2, låg still de aktuella referensåren 2011 -14, som styrt kvottilldelningen 2017, har brödernas möjliga fiskekvoter minskat från 275 ton havskräfta till 918 kg. Torskkvoten har minskat från 15 ton till 897 kg.
– Det är ju skrattretande. De mängderna vi fått går inte att leva på över huvud taget. Vi blir tvungna att sälja också den här båten och jag menar att det är myndigheterna som lurat oss, säger Patrik Berndtzen.
Havs och Vattenmyndigheten har underlåtit att upplysa om de här nya reglerna och detta trots att vi uttryckligt frågat om något var på gång, menar bröderna som också anlitat jurist.
– Vi frågar oss också hur den kan välja en referensperiod som är så långt tillbaka som 2011 -2014 för att bedöma hur mycket man ska få fiska 2017. Vi blir i stort sett utan inkomst och riskerar att bli stående med en båt som kanske ingen vill köpa.
Så här svarar Patrik Persson, som är handläggare av ärendet, på Hav- och Vattenmyndigheten i Göteborg:
– Inom EU införs landningsskyldighet för alla kvoterade arter under 2015-19. Alla fångster av kvoterade arter ska redovisas och kvotavräknas. Landningsskyldigheten införs gradvis från 1 januari 2015.
Han svarar vidare att Sverige har infört ett system med överlåtbara fiskemöjligheter mellan yrkesfiskare. Denna flexibilitet medför att kollektiva redskapsstopp kan undvikas och att fiskare kan byta fiskemöjligheter.
– Den fördelning som gjorts baseras på tidigare bedrivet fiske under perioden 2011-14 där det sämsta året tagits bort. Perioden bedöms återspegla fiskarnas verksamhet. Perioden har valts för att inte enskilda fiskare ska kunna positionera under innevarande år och därmed öka sin infiskning kraftigt.
Under oktober 2016 sändes ett nytt förslag på remiss. HaV har värderat synpunkterna. Ett nytt system infördes den 1 januari 2017.
Fakta/Fisketyper Havsfiske: Sill fångas med flyttrål. Räkor och torsk fångas med bottentrål. Fiskarter som lever i stim fångas med snörpvad. Kustfiske: Fiske med dragnot, långrev eller bottengarn efter torsk. Fisknät efter plattfisk, sill eller sik.
Fakta/Så regleras fiskeflottan
Ett kapacitetstak för fiskeflottan fastställs för varje land.
Det uttrycks i kilowatt (kW) och bruttotonnage (gt).
Man får bara ta nya fiskefartyg i bruk, om motsvarande kapacitet (i kW och gt) tas ur bruk.
På så sätt kan fiskeflottan i EU inte längre öka i omfattning.
Information på Havs- och vattenmyndighetens hemsida: HaV ska i samråd med Jordbruksverket analysera balansen mellan den svenska fiskeflottan och tillgängliga fiskemöjligheter.
En analys ska göras för respektive flottsegment.
