Flyttfåglarna ratar Bohuslän

På sommaren sker flera stora migrationer. Studentorter som Lund töms på invånare och förvandlas till spökstäder. Turistmål som Smögen och Fjällbacka, å andra sidan, flerfaldigar sitt invånartal.

Även fågelpopulationen är som stört i Sverige under sommaren. Men för dem är Bohuslän inte lika lockande.

Klockan är strax efter åtta på morgonen, och Bohusläningen har tagit sig ut till ön Ramsvik mellan Smögen och Hunnebostrand. Här finns Sveriges västligaste station för ringmärkning, Grosshamns fältstation.

På väg till sina vinterorter nere i Sydeuropa och norra Afrika, stannar några flyttfåglar till här i naturreservatet Ramsvikslandet för att äta upp sig.

En av dessa är en liten stenskvätta som fastnat i ett av de fjorton nät som fältstationen har uppe den här dagen. Stenskvättan befinner sig därför just nu i Peter Backmans säkra grepp, och får stå ut med att skärskådas från alla möjliga håll.

– Jag skulle säga att det är en äldre fågel, en äldre hona.

– Jag lutar också åt det, men tittar man på upper mandible så stämmer det inte, svarar Peder Kinberg.

Utöver åldern ska även vikt, olika vingmått, ruggning och fettmängd fastsällas och föras till protokollet. Fåglarna ska även få en ring runt benet.

Stenskvättan, som räknas som en karaktärsart i området, ska dock förses med två ringar. Dels standardringen i aluminium och dels en färgad ring i plast, som går att läsa av i fält, med kikare.

Den här stenskvättan är dock svår att åldersbestämma. Det som kallas "upper mandible", motsvarande fågelns gom, stämmer enligt Peder Kinberg inte överens med stenskvättans fjäderdräkt.

– Det är bara för att jävlas med oss, misstänker han.

Hittills i år har 684 fåglar försetts med ringar på Grosshamns fältstation, den här dagens fångst ej inräknad.

Det kan låta mycket, men är ingenting jämfört de största fågelstationerna i landet: Falsterbo i sydvästra Skåne och Ottenby på Ölands södra udde.

Där pågår ringmärkning i en närmast industriell skala. Förra året märktes över 21 000 fåglar i Falsterbo, allt som allt har stationen ringmärkt har mer än 1,3 miljoner fåglar.

Då har Falsterbo fågelstation visserligen funnits sedan 1947, medan Grosshamns fältstation endast varit igång i fyra år.

Men samtidigt är det också det där med att flyttfåglarna ratar Bohuslän. Varför gör de det?

Anledningen är enkel. Det handlar om det geografiska läget, förklarar Peter Backman. När flyttfåglarna flyger söderut vill de färdas så lite som möjligt över öppet vatten, eftersom det gör dem mycket mer utsatta om de skulle stöta på ett oväder.

Samtidigt vill de, precis som turister på bilsemester, göra så få raststopp som möjligt. Då ligger Halland, Skåne och Öland betydligt bättre till, med kortare avstånd över till kontinenten.

Trots det kommer det bra dagar även på Grosshamn.

– Det har varit några dagar då det varit otroligt mycket fåglar, nästan värre än Falsterbo ibland. Men då har jag gjort några tusen besök där ute, och det är max tre som varit extrembra, säger Peter Backman.

Men stenskvättan bryr sig inte om vad andra fåglar tycker, den trivs bra i det klippiga landskapet på Ramsvik. Peter Backman och Peder Kinberg fortsätter dock att träta över hur gammal just den här individen är.

– Det känns så tokigt att bara gå på färgen, vi måste ha med fjäderdräkten också, säger Peder Kinberg.

Ännu en gång detaljgranskas den lilla fågeln – och nu nås äntligen en konsensus. Peter Backman bedömer att det är en "två plus".

– Då är vi överens, konstaterar Peder Kinberg.

Max Lindahl