Vad som faktiskt hände när en brukare var självdestruktiv är inte klarlagt ännu. Utredningen i Sotenäs kommun pågår. Och på Socialstyrelsen understryker juristen Sayran Khayati att hon inte kommenterar enskilda händelser.
Men hon förklarar vad som gäller utifrån Socialtjänstlagen generellt sett.
– Enligt socialtjänstlagen får inte en person utsättas för varken bältning eller injicering av medicin om det inte finns ett samtycke. Omsorgspersonal måste säkerställa att det finns ett samtycke innan det görs ett ingrepp, säger Sayran Khayat.
Socialtjänstlagen bygger helt på frivillighet om det inte handlar om en ren nödsituation. Bedömningen måste göras i varje enskilt fall.
Om du till exempel hindrar en person som vill springa ut i gatan framför en bil är det för att skydda personen i nöd.
Det är inte detaljreglerat vad ett samtycke innebär. Om personen uttryckligen säger nej är det förstås inte ett samtycke. Om personen till exempel är dement och inte kan uttrycka sig på det sättet är det ett tvång om personen gör motstånd med kroppen till exempel.
– Ju större ingrepp man gör desto högre krav ska ställas på att det finns ett uttryckligt samtycke. Det som tydligt har ett frihetsberövande karaktär eller förhindrar en person är ett ingrepp men det är inte detaljreglerat vad ett större ingrepp innebär, säger Sayran Khayati.
Hon berättar att de insatser som ges ska vara av god kvalitet och syfta till att stödja och hjälpa och det tillsammans med om personen ger sitt samtycke ska vara vägledande i en situation som uppstår. Och även om personen är självdestruktiv måste det finnas ett samtycke.
– Är en person svårmotiverad till att ta medicin till exempel så ska personal motivera personen. Och är personen dement till exempel måste man ta reda på vad den dementa personen vill.
Varför ser lagen ut så här?
– Reglerna som bygger på frivillighet finns ju för att skydda personer som behöver stöd och hjälp, säger juristen Sayran Khayati.
