Avtalet, som beslutades vid ett möte med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och arbetsgivarparten Sobona på tisdagskvällen, rör personal inom intensivvård. Det innebär att arbetstiden kan förlängas till 48 timmar i veckan.
Jeanette Hedberg, biträdande förhandlingschef vid SKR, bekräftade tidigare på dagen att de fått in en begäran från Region Skåne:
– Vi kommer att fatta ett beslut någon gång under kvällen, som tidsplanen ser ut just nu.
Ansträngt på flera håll
Hittills har tre regioner beviljats aktivering av krislägesavtal: Stockholm, Västra Götaland och Gävleborg. Ingen region, förutom Skåne, har än så länge börjat tillämpa avtalet. SKR följer utvecklingen noggrant och har löpande avstämningar med regionen.
– Det vi vet är att det är väldigt ansträngt på flera ställen runt om i landet. Jag utesluter inte ytterligare begäranden, säger Jeanette Hedberg.
En majoritet av landets regioner, 15 stycken, arbetar i ett så kallat förstärkningsläge – en bedömning av beredskapsläget som inte har med krislägesavtalet att göra. Närmare 3 000 patienter vårdas inom slutenvården med anledning av covid-19, varav 337 är så pass svårt sjuka att de kräver intensivvård.
"Den som behöver vård ska få vård"
Taha Alexandersson, ställföreträdande krisberedskapschef vid Socialstyrelsen, framhåller att samtliga regioner förutspår ett försämrat läge de kommande veckorna:
– Den som behöver vård ska få vård, och för det måste det finnas personal på avdelningarna, men också i ledningsfunktionerna och inom transport. En vädjan, igen: Ta inga onödiga risker under ledigheten.
När en region får beviljat av SKR att aktivera krislägesavtalet innebär det att arbetstiden kan förlängas för de anställda och att lönen höjs.
Dessutom utges en krisersättning på 120 procent av lönen per timme. Krisersättningen förhöjs till 150 procent av lönen per timme vid uttag av särskild nödfallsövertid.
Det ordinarie arbetstidsmåttet är 48 timmar per vecka under en beräkningsperiod om max fyra veckor.
Jesper Karlsson/TT
Fakta: Krislägesavtalet
Krislägesavtal gällde för intensivvården i Stockholm i våras. Det var första gången som avtalet aktiverades.
Avtalet aktiveras av SKR på begäran av arbetsgivaren. Först måste arbetsgivaren själv ha försökt att lösa situationen.
Avtalet innebär längre arbetstid och högre lön:
Månadslön eller timlön utges. Därutöver utges en krisersättning på 120 procent av lönen per timme. Detta innebär sammantaget en ersättning på 220 procent av lönen per timme. Krisersättningen förhöjs till 150 procent av lönen per timme vid uttag av särskild nödfallsövertid.
Arbetstidslagen har ersatts av bestämmelser i kollektivavtalet som är specialanpassade utifrån krissituationen.
Det ordinarie arbetstidsmåttet är 48 timmar per vecka under en beräkningsperiod om max fyra veckor.
En särskild nödfallsövertid kan tas ut utöver den ordinarie arbetstiden.
Anpassade regler för dygns- och veckovila.
Källa: Sveriges Kommuner och Regioner
Fakta: Så tillämpas krislägesavtalet
Så här går det till:
1. Regionen ansöker om att aktivera krislägesavtalet.
2. Sveriges Kommuner och Regioner prövar och fattar beslut.
3. När ett formellt beslut har fattats så börjar avtalet gälla per omgående. Arbetsgivaren kan börja tillämpa avtalet så fort det har aktiverats. Det är upp till arbetsgivaren att anvisa in personal för att avtalet ska tillämpas.
Observera att avtalet inte gäller för alla per automatik för att det är aktiverat utan personal måste ha anvisats.
Fakta: Tre beredskapslägen
Inom hälso- och sjukvården finns tre så kallade beredskapslägen:
1. Stabsläge – en särskild sjukvårdsledning håller sig underrättad om läget, följer händelseutvecklingen och vidtar nödvändiga åtgärder.
2. Förstärkningsläge – den särskilda sjukvårdsledningen vidtar åtgärder för förstärkning av vissa viktiga funktioner.
3. Katastrofläge – den särskilda sjukvårdsledningen vidtar åtgärder för förstärkning av alla viktiga funktioner.
Källa: Socialstyrelsen