Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

22 av landets 32 häkten har 100 procent beläggning eller mer, enligt Kriminalvårdens generaldirektör Nils Öberg. Arkivbild.

Denna artikel ingår för dig som är kund.

Akut platsbrist på Sveriges häkten

Sveriges häkten står inför en akut situation. 22 av landets 32 häkten har 100 procents beläggning eller mer, och läget väntas bli ännu värre.

Platsbristen synliggjordes i Malmö den gångna helgen, där man från lördag kväll till måndag inte kunde ta emot fler häktade.

Du läser nu en av dina fria artiklar på bohuslaningen.se

Under ett och ett halvt dygn fick häktade personer sitta kvar i polisens arrester i väntan på plats. Kriminalvården kunde inte heller hitta platser i Göteborg eller Stockholm.

- Det är en lång tids utveckling åt fel håll som har lett upp till det här, och det briserade nu i helgen, säger ställföreträdande rikspolischef Mats Löfving.

Fokus på det akuta

Kriminalvårdens generaldirektör Nils Öberg är djupt bekymrad.

- Nu är vårt enda fokus att lösa de akuta problemen. Det handlar främst om att skapa utrymme på anstalterna så att personer med laga kraft vunna domar kan flyttas dit från häktena. Men anstalterna är också fulla, så vi måste göra om varenda ledig yta till bostadsrum.

Även för polisen är platsbristen ett akut problem.

- Rent konkret innebär det att poliser åker omkring med frihetsberövade personer som de inte vet vad de ska göra av, säger Mats Löfving och fortsätter:

- Det får inte vara så här. Brottsoffer, polisen och de frihetsberövade måste ha garantier för att det finns plats på Kriminalvårdens häkten, och polisen måste tillåtas att arbeta med sitt grunduppdrag. Där ingår inte förvaring av häktade.

Nils Öberg poängterar att Kriminalvården under lång tid har varnat för att den här situationen kan uppstå. Han säger att det skett flera lagändringar med ökade minimistraff som påverkat beläggningen.

- Att den nya polisorganisationen är effektivare i sin brottsbekämpning påverkar också. Även åklagarväsendet och domstolarna har ökat kapaciteten.

Öberg säger att Kriminalvården är beroende av mycket tung infrastruktur, och har därför inte möjlighet att utvecklas i samma takt.

- Vi måste jobba både med häkten och med anstalter. Det är deras samlade platser som definierar Kriminalvårdens kapacitet. Man kan jämföra med polisen, för dem tar det knappt tre år att utbilda ny personal. Ska du bygga en ny anstalt får du räkna med tio år.

Stora åtgärder på lång sikt

Utöver att försöka åtgärda de akuta problemen krävs genast en högre kapacitet på både häkten och anstalter, säger generaldirektören. Det kan innefatta baracker och andra typhuslösningar som snabbt kan föras upp.

- På längre sikt krävs en bedömning över flera år. Om vi nu ser ett skifte som gör att Kriminalvården behöver växla upp till nästa nivå, då måste vi veta var nivån ska ligga. Att växla upp kan innefatta stora infrastruktursatsningar på helt nya anstalter, möjligen också nya häkten.

Öberg ser inte att den akuta situationen är åtgärdad snart. I stället kan man räkna med liknande problem som de i Malmö den gångna helgen inte bara kommande helger, utan även på vardagar.

- Min uppfattning är att det kommer bli värre. 60 procent av alla häkten i landet är fulla eller överfulla. Det går ju inte att trolla fram platser.