Anslaget ska öka kraftigt till 2 procent av BNP så snart det går, föreslår regeringen. Skälet är det kraftigt försämrade läget efter Rysslands invasion av Ukraina.
Försvarsmakten ska inom kort få ett uppdrag av regeringen att utarbeta en plan för hur och vilket år målet ska kunna vara uppnått. Därför vill vare sig statsministern eller försvarsminister Peter Hultqvist (S) tala om år nu.
– Vi får återkomma till årtal om när det ska vara klart, säger Hultqvist.
Enligt det nuvarande försvarsbeslutet, som riksdagens partier tog 2020, ska anslagen upp från 66 miljarder förra året till 91 miljarder 2025. Det kommer då att motsvara cirka 1,7 procent av BNP.
Det långsiktiga mål regeringen nu sätter, utan årtal, om 2 procent är också en nivå som länder som är med i försvarsalliansen Nato ska sikta mot i försvarsutgifter. Det är även vad några av oppositionen i riksdagen har krävt att anslaget ska ökas till redan om några år.
– Vi vill nå dit så fort det är praktiskt möjligt, säger statsministern om de 2 procenten.
ÖB Micael Bydén har inte sagt nej till mer pengar, men han har flera gånger framhållit att det är en stor utmaning att växa så mycket som de redan tidigare ökade anslagen förutsätter. Det behövs bland annat mer personal, utbildning, olika former av miljötillstånd och liknande för att anslagen ska kunna användas rätt.
Bydén uppger att Försvarsmakten måste göra en grundlig analys för att kunna svara på vilket år som ska kunna hantera anslag på 2 procent.
Många miljarder
Om försvarsanslaget hade varit 2 procent av BNP förra året hade det motsvarat 108 miljarder, istället för nuvarande 66. Eller 42 miljarder mer, enligt vad finansminister Mikael Damberg uppger på pressträffen.
Enligt Magdalena Andersson kommer Sverige se till att hitta en stabil, långsiktig och solidarisk finansiering för de ökade anslagen.
Finansminister Mikael Damberg vill diskutera med riksdagen hur påslagen till försvaret ska betalas.
– Situationen kräver, här och nu, en diskussion om hur vi stärker statens intäkter på ett hållbart och solidariskt sätt så att vi kan stärka Sveriges säkerhet, säger Damberg.
– Man kan se det som en beredskapsskatt. När vi bygger ut försvaret ska var och en bidra efter förmåga.
Regeringen ser det heller inte som rimligt att fortsätta betala av på statsskulden, som är låg.
Göra värnplikt
Tidigare har regeringen och försvarsministern varit emot att bestämma att anslagen ska höjas till en viss nivå. Nu är det nya tider och 2 procent.
– Det är en nivå vi kan komma överens om med de andra partierna. Men det viktiga är inte bara nivån, utan innehållet är viktigast. Det får vi diskutera i samverkan med myndigheterna, säger Hultqvist.
Han påpekar att det tar tid att växla upp ytterligare i en tid när försvaret redan rustar i en takt som inte setts sedan 1950-talet.
En del av förstärkningen är att fler unga ska ställa in sig på att göra värnplikt, enligt statsministern. I det gällande försvarsbeslutet finns redan en ökning till 8 000 unga per år med, men målet skulle kunna höjas för tiden efter 2025.
– Här vill jag tala klarspråk. Fler unga behöver på sikt bereda sig på att göra värnplikt och bidra till det militära försvaret. Men det här handlar också om det civila försvaret, säger Andersson.
Satsningar i år
Hultqvist förhandlar för närvarande med riksdagspartiernas företrädare i Försvarsberedningen. Det man i första skedet ska försöka nå en uppgörelse kring är tillskott som kan stärka försvarets förmåga redan i år. Det kan vara mer pengar till sådant som ammunition, flygtimmar och drivmedel.
I det andra steget handlar det om försvarsanslagen under åren 2023-2025, något som också får betydelse på längre sikt.