Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

2020 tog 1 168 personer i Sverige sitt liv. I ytterligare 273 fall fanns misstanke om suicid.
2020 tog 1 168 personer i Sverige sitt liv. I ytterligare 273 fall fanns misstanke om suicid. Bild: Johan Hallnäs

Bristande arbete mot självmord i Sverige

Sverige är inte tillräckligt bra på att förebygga självmord. Regeringen får svidande kritik för ”svaga” insatser och dessutom under många år, enligt Riksrevisionens granskning.

Förra året tog 1 168 personer i Sverige sitt liv. Och så har det sett ut länge.

2008 fattade riksdagen beslut om en övergripande vision när det gäller självmord, men de senaste 20 åren har självmordstalet i Sverige i stort sett legat på samma nivå.

Efter att ha granskat statens förebyggande arbete ser Riksrevisionen "stora utvecklingsbehov" inom flera områden. Man anser att regeringen varit långsam i sina satsningar.

– Det är ett stort och komplext område, och det har hänt en del saker sedan 2008, säger Charlotta von Porat, projektledare för granskningen, och fortsätter:

– Men regeringen har inte förrän nu, 2020 egentligen, tagit tag i det här området mer tydligt. Man har nu börjat agera mer riktat kring suicidprevention, innan har pengar gått till satsningar på psykisk ohälsa i stort.

Stora skillnader

Det är Folkhälsomyndighetens ansvar att samordna arbetet kring suicidprevention på nationell nivå. De kunskapsstöd som myndigheten tagit fram bedöms vara bra men är inte alltid helt enkla att implementera i verkligheten. Bra på pappret – svårare att använda i praktiken.

Här ser man ett tydligt glapp mellan staten och det arbete som sker lokalt i kommuner och regioner. Alla kommuner har heller inte de resurser som krävs för att arbeta aktivt med suicidprevention.

– Det finns också stora skillnader mellan en stor kommun och en liten kommun när det gäller arbetet med de här frågorna, säger Charlotta von Porat.

Socialstyrelsen tillsammans med Folkhälsomyndigheten har fått i uppdrag av regeringen att ta fram underlag för en ny nationell strategi där både psykisk hälsa och suicidprevention ska ingå. Den behöver enligt Riksrevisionen tydligt visa på vad det är man ska uppnå och hur. Det nationella program för suicidprevention som funnits sedan 2008 anses för allmänt hållen.

– Det är inte enkelt att få ner dödstalen. Men man behöver jobba med de här frågorna på ett ännu mer konkret sätt, säger Charlotta von Porat vid Riksrevisionen.

Svårt att utvärdera

Man ser även att fler aktörer behöver vara med och bidra. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, ingår inte i arbetet kring den nya strategin – något Riksrevisionen tycker att myndigheten borde göra då man har ansvar för landets räddningstjänster. Räddningstjänsten åker exempelvis ofta ut på självmordslarm.

– Vi tror att det skulle vara bra om MSB:s kunskap blev använd i det här jobbet.

De insatser och åtgärder som genomförs måste även utvärderas. Men som det ser ut just nu är det inte helt lätt att följa upp det arbete som görs.

Trafikverket har exempelvis varit framgångsrikt i sin nollvision kring döda i vägtrafiken. Men man har inte varit lika framgångsrik när det kommer till omkomna på statliga järnvägar.

– Där har man haft ett halveringsmål som man inte lyckat uppnå. Regeringen har gett Trafikverket ett nytt halveringsmål men man har inte utrett varför man inte uppnådde det gamla, säger Charlotta von Porat och fortsätter:

– Då menar vi att man borde ta reda på varför, vad det är som gått fel och vad man kan göra i stället.

"Inte tillräckligt bra"

Suicide Zero håller med om de synpunkter som förs fram av Riksrevisionen.

En kraftfullare strategi, uppföljningsbara konkreta mål och ett ökat stöd till kommuner och regioner behövs, säger Suicide Zeros generalsekreterare Rickard Bracken.

– Det brister i att det suicidpreventiva arbetet ofta blir statligt finansierade projekt som inte blir en del av det ordinarie arbetet lokalt. I en kommun måste man jobba med suicidprevention inom alla förvaltningar och utifrån det uppdrag som man har, som till exempel i äldreomsorg, skola, teknisk förvaltning.

Suicide Zero välkomnar också att man pekar på att Skolverket och MSB måste bidra.

– Det är en fråga som vi har uppmärksammat och varit på. Inom skolans arbete måste man se till att man jobbar förebyggande, där är vi inte tillräckligt bra i Sverige.

Fler kan bidra

Arbetet med att förebygga att människor tar sitt liv är på många sätt svårt. Men enligt Riksrevisionen finns det en bra grund att fortsätta bygga vidare på.

– Vi tror att det finns ännu fler som kan bidra och fler som kan förstå vikten av att bidra i det här arbetet, säger Charlotta von Porat.

Fakta: Anhörigstöd och nationell hantering av 112-samtal

Några rekommendationer till regeringen:

En nationell enhetlig hantering av samtal till 112 som rör hot om självmord. Detta för att underlätta för blåljusverksamheter vid utryckning.

Se till att Trafikverket följer upp och utvärderar de mål som satts kring omkomna på statliga järnvägar.

Inkludera MSB i det nationella suicidpreventiva arbetet.

Några rekommendationer till Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen:

Kunskapsstöden behöver bli mer tillgängliga och användbara för de verksamheter som arbetar med suicidprevention.

Stöd till anhöriga och frågor som rör missbruk och beroende är två delar som bör inkluderas och utvecklas i den kommande strategin inom psykisk ohälsa och suicidprevention.

Källa: Riksrevisionen