Klimataktivister från nätverket Extinction Rebellion blockerar shoppinggatan Kurfürstendamm i Berlin i Tyskland. Bilden är från den 9 oktober.
Klimataktivister från nätverket Extinction Rebellion blockerar shoppinggatan Kurfürstendamm i Berlin i Tyskland. Bilden är från den 9 oktober. Bild: Michael Sohn/AP/TT

Civil olydnad – metod som hjälper och stjälper

Gator som ockuperas, sittstrejker och aktivister som limmar fast sig i väggar och dörrar – civil olydnad som protest kan ta sig olika uttryck. Men hur effektiv protestmetoden är för att faktiskt åstadkomma förändring är svårt att avgöra. Den kan lika gärna slå tillbaka mot utförarna, enligt experter.

ANNONS

I flera stora städer, däribland London, Berlin och Paris, har hundratals klimataktivister ockuperat bland annat gator och broar de senaste dagarna. Bakom protesterna står nätverket Extinction Rebellion som i måndags inledde två globala klimatveckor. Genom civil olydnad och ickevåld vill de som deltar i protesterna störa ordningen för att få makthavare att agera. Hundratals personer har gripits av polis.

Klimataktionerna är bara ett exempel där civil olydnad använts som metod för att uppmärksamma en fråga. Ett annat är 1950-talets medborgarrättsrörelse i USA där aktivister trotsade segregationslagar genom att exempelvis ta plats vid barer som var förbjudna för svarta.

Aktivister använde också civil olydnad för att protestera mot kalkstensbrytning i den naturskyddade Ojnareskogen på Gotland.

ANNONS

Protestmetoden är effektiv för att få mediernas uppmärksamhet, säger Per Adman, docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet.

– Det är rätt tydligt att det får massmedial uppmärksamhet. En demonstration med ganska många deltagare får inte alltid så mycket massmedialt utrymme, säger han.

"Slå i båda riktningar"

Men hur effektiv metoden är för att få till politisk förändring är svårare att svara på.

– Civil olydnad kan leda till större uppmärksamhet hos allmänheten, men det garanterar inte större stöd och ett direkt politiskt beslut den närmaste tiden, säger Katrin Uba, docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet.

– Protesternas påverkan på politiken beror mycket på själva frågan och kontexten, om det blir förändring. Det kan exempelvis bero på om ett val är nära, då är politiker mer benägna att göra förändringar.

Det kan också slå tillbaka mot rörelsen, säger Uba. Om aktionerna upplevs för extrema eller störande kan det vara negativt för rörelsens legitimitet – och just legitimiteten är viktigt, förklarar hon.

– Det kan slå i båda riktningar. Det kan få mer av allmänhetens uppmärksamhet, men kan också leda till att människor ser mer negativt på det, att nu går de över gränsen.

Inget recept

Per Adman håller med om bilden.

– Det handlar mycket om att få den allmänna opinionen med sig eller inte. Får man inte det kan folk ta avstånd från detta och se det som något radikalt.

ANNONS

Förutom ett stort stöd från allmänheten är alternativa förslag om hur förändring kan åstadkommas viktiga för att protester, oavsett metod, ska ge effekt i form av faktisk förändring.

– Ofta har protester inte så mycket effekt förutom när de mobiliserar stort och kommer med ett alternativt förslag. Det är många små grejer som spelar roll, säger Uba.

Samtidigt måste den politiska processen ha sin gång, i alla fall när det handlar om förändring i demokratier, anser Uba. Något som ofta kan ta tid och innefattar kompromisser mellan partier och politiker.

– Det finns inget recept för hur en protest ska lyckas.

Britta Kramsjö/TT

En klimataktivist grips och bärs bort av polis i London. Aktivisterna från nätverket Extinction Rebellion använder fredlig civil olydnad och ockuperar bland annat gator och broar för att få makthavare att agera mot massutrotningen av djur och natur. Bilden är från den 8 oktober.
En klimataktivist grips och bärs bort av polis i London. Aktivisterna från nätverket Extinction Rebellion använder fredlig civil olydnad och ockuperar bland annat gator och broar för att få makthavare att agera mot massutrotningen av djur och natur. Bilden är från den 8 oktober. Bild: Alastair Grant/AP/TT
I London blockerar klimataktivister som är anhängare av Extinction Rebellion en gata genom att låsa samman sina armar med varandra. Bilden är från den 9 oktober.
I London blockerar klimataktivister som är anhängare av Extinction Rebellion en gata genom att låsa samman sina armar med varandra. Bilden är från den 9 oktober. Bild: Matt Dunham/AP/TT

Civil olydnad är att uppmana till lagbrott för en fråga som anses moraliskt viktigare än rådande lagar och regler. Syftet är att sprida kunskap och uppmärksamhet för frågan, men också att mobilisera stöd för förändring. Civil olydnad är, till sin natur, fredlig och drivs av en ickevåldsprincip.

Den moderna tolkningen av civil olydnad anses härstamma från den indiske människorättskämpen mahatma Gandhi, som utövade vad han kallade Satyaghraha – en metod att kämpa mot tyranniska krafter genom Satya (sanning), Ahimsa (ickevåld) och Tapasaya (självpåtaget lidande). Ett uppmärksammat exempel är saltmarschen 1931, då Gandhi och flera anhängare marscherade genom västra Indien och plockade upp salt för att protestera mot den brittiska kolonialmaktens monopol på saltproduktion.

Under medborgarrättsrörelsen på 1950-talet användes civil olydnad av aktivister som trotsade segregationslagar och tog plats vid barer som var förbjudna för svarta.

Inom klimatrörelsen har metoden främst kopplats till organisationer som Greenpeace, som redan på 1970-talet försökte blockera fartyg som fångade valar.

Källa: NE, Britannica

Extinction Rebellion, som betyder ungefär Uppror mot massutrotningen, kallar sig en internationell rörelse som använder fredlig, civil olydnad i syfte att hejda massutrotningen av djur och natur och därmed minska risken för social kollaps. Rörelsen startades i Storbritannien som ett svar på FN:s klimatorgan IPCC:s rapport 2018.

Sedan dess har aktivister bland annat blockerat vägar, planterat träd och sprejat regeringsbyggnader med röd färg i europeiska storstäder.

Nätverket uppger att de inte styrs av någon central ledning, utan består av små, autonoma grupper utspridda över hela världen.

Enligt Extinction Rebellion är världen i ekologisk kris, och uppror mot den politiska makten är det enda sättet att förmå den att uppnå förändring.

Källa: Extinction Rebellion

ANNONS