Det är en dyster bild som målas upp på flera av landets förskolor under de veckor i mars då coronaviruset på allvar kom till Sverige. På vissa förskolor i Enköping var nästan 80 procent av barnen borta. I Göteborg och Linköping syntes drygt 90 procents frånvaro i vissa stadsdelar. Stockholm har ingen samlad statistik för staden, men i exempelvis stadsdelen Spånga-Tensta hade man i snitt 70 procents frånvaro i mars.
Enligt Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) vittnar ett 20-tal kommuner om att det varit glest bland förskolebarnen under delar av pandemin. Många av förskolorna där frånvaron varit hög ligger i områden som klassas som socioekonomiskt utsatta.
Allra högst frånvarotal var det i mitten och slutet av mars, berättar de kommuner som TT har pratat med.
I Göteborgs kommun uppmättes ett medeltal på cirka 60 procents frånvaro bland barnen på samtliga kommunala förskolor under några marsveckor. I socioekonomiskt utsatta områden, som Angered och Bergsjön, var siffran nästan 90 procent.
– Även andra dagar om året är det lägre närvarotal här – men inte så här slående skillnader, absolut inte, säger Eva Jakobsson, strategisk chefskoordinator vid förvaltningsledningen, samt samordnare för covid-19.
Hon poängterar att det på många håll har gått tillbaka till mer normala närvarotal nu, men förskolorna i de utsatta områdena släpar efter. När elva veckors mätning gjorts var medeltalet 23 procents närvaro på vissa förskolor.
– Det är lågt. I andra delar av staden har vi nästan full närvaro och det har aldrig varit under 50 procent under pandemin. Det är en väldig spridning, konstaterar Eva Jakobsson.
Borta mer än halva terminen
Förskolläraren Elin Ivarsson i Göteborg jobbar på Skolspåret i Hjällbo, som ligger i Angered.
– Vi har barn på varje avdelning som inte kom tillbaka före sommarlovet. Det betyder att de varit borta mer än halva terminen, vilket är starkt oroande. För många av barnen här är förskolan den enda platsen där de möter det svenska språk i tal, skrift och lek. Tappar man det under så lång tid, så påverkar det språkutvecklingen, säger Elin Ivarsson.
De första veckorna av pandemins intrång i Sverige var det bara en tredjedel av barnen som dök upp. En enskild dag var det endast fyra av 60 barn som kom till förskolan.
– Föräldrarna är oroliga för smittan och många lyssnar inte på svenska nyheter. Då kan det vara svårt att veta vilka råd som ska följas om man i stället lyssnar på den information som kommer från andra länder, där det är andra regler som gäller. Jag upplever också att det är många i vårt område som bor i generationsboende, med far- och morföräldrar, och då vill man inte ta hem smittan, säger Elin Ivarsson.
Stora utmaningar
Hon tycker att det har legat ett stort ansvar på förskolepersonalen att informera och locka tillbaka barnen.
– Det har känts tungt. Det är klart att vi har den närmsta kontakten med föräldrarna, men det hade varit bra med mer tydligare instruktioner om vad vi ska säga. Jag tycker det borde gjorts en extra ansträngning för just de här områdena, säger Elin Ivarsson.
I flera kommuner har man gått ut med kampanjer på olika språk för att tala om vad som gäller: är barn friska ska de vara på plats.
I Enköpings kommun hölls runt 80 procent av barnen hemma i början av pandemin. Då gjordes bland annat informationsfilmer på andra språk än svenska.
– Det var generellt hög frånvaro bland de flesta av våra förskolor. Men när barnen på de flesta ställen sedan kom tillbaka, stack frånvarotalen för en del förskolor i vissa områden ut. Vi såg att tappet var störst i socioekonomiskt utsatta områden, säger Elisabeth Ståhl, verksamhetschef för förskolan.
Stora konsekvenser
I Linköpings kommun låg frånvaron under några veckor på uppemot 80–90 procent i socialt utsatta områden.
– Nu har vi sjunkit till runt 40 procent i de utsatta områdena, men det är fortfarande högre än andra områden här, säger Christel Horsak, avdelningschef för för- och grundskolan i Linköping.
Men det går inte att ställa direkta krav på föräldrar till förskolebarn, eftersom det inte råder någon skolplikt.
Linda Edman, rektor för två förskolor i Angered i Göteborg, poängterar dock att coronapandemin kan få stora konsekvenser för många barn om den håller i sig länge.
– Vi vet att många av våra barn i området har utmaningar för att klara sig igenom skolan. Då är det viktigt att de får tidiga insatser med utveckling och lärande.
Carin Fock/TT
Klara Stefansson/TT
Fakta: Barn och covid-19
Bland de konstaterat smittade fallen av covid-19 i Sverige är en mycket låg andel barn i åldrarna 0-19 år. Barn löper lägre risk att bli allvarligt sjuka och uppvisar i de allra flesta fall mildare symtom jämfört med vuxna.
Den kunskap som finns i dag visar på att smittspridning mellan barn sker i mycket begränsad omfattning. Spridning inom skolans verksamheter är väldigt ovanligt.
Mot bakgrund av det så har Folkhälsomyndigheten bedömt att man inte ska stänga för- eller grundskolor under pandemin.
Att stänga dem skulle få negativa konsekvenser för samhället, hävdar myndigheten. Exempelvis då många föräldrar som arbetar inom vården och andra samhällsviktiga funktioner skulle tvingats stanna hemma och ta hand om sina barn.
Källa: Folkhälsomyndigheten