Bild från undersökningarna vid Estonias vrak sommaren 2022. Arkivbild.
Bild från undersökningarna vid Estonias vrak sommaren 2022. Arkivbild. Bild: Stefan Jerrevång/TT

Då blir det nya dykningar vid Estonia

I mitten av juli planeras för nya dykningar vid Estonias vrak. Målet är att filma på bildäck och att bärga bogrampen för närmare undersökningar.

ANNONS

Statens haverikommission (SHK) har färdigställt upphandlingen inför sommarens undersökningar vid Estonia, som förliste på Östersjön för snart 29 år sedan. Dykningarna kommer att genomföras av det norska företaget Reach Subsea AS.

– Vi räknar med att vi ska komma i gång runt den 15 juli, säger Jonas Bäckstrand, utredningsordförande och ställföreträdande generaldirektör på SHK, till TT.

Datumet är preliminärt och exakt tidpunkt för dykningarna blir inte klart förrän relativt nära inpå, enligt Bäckstrand. Avsikten är bland annat att försöka filma så mycket som möjligt på bildäcket, säger han.

– Det är väldigt vanskligt, både med tanke på möjligheterna att ta sig in utan att fastna, och med tanke på att det är lite oberäkneligt hur bra sikten är, säger Bäckstrand.

ANNONS

In på bildäck

Syftet är att få en tydligare bild av förhållandena på bildäck.

– Hittills tyder allt på att olycksförloppet gått till som det beskrivs i 1997 års rapport, att vatten har trängt in på bildäck och sedan fortsatt ner i fartyget. Då är det intressant om vi kan se vad det är för skick på dörrar och ventilationstrummor, och om det finns spår av surrningar. Hur det ser ut helt enkelt.

Planen är att även plocka upp den så kallade bogrampen. Bogvisiret bärgades redan 1994, inte långt efter katastrofen, men rampen ligger kvar på Östersjöns botten.

Rampen kommer sedan att föras till Tallinn i Estland för vidare undersökningar.

– Det är intressant att titta på vilka skador som finns på rampen och undersöka dem närmare. Även om vi har bra bilder från botten skulle det underlätta att titta ordentligt på rampen.

Ingen slutrapport i år

Tanken är att publicera resultaten av undersökningen i höst. Slutrapporten är dock att vänta tidigast under nästa år, bedömer Jonas Bäckstrand.

I januari i år publicerade de svenska, estniska och finska myndigheterna en preliminär rapport från den nya granskningen. Där meddelades att inget har framkommit som gett utredarna anledning att ifrågasätta de huvudsakliga slutsatserna från rapporten 1997.

Anledningen till den nya granskningen är dokumentären "Estonia – fyndet som förändrar allt" från 2020. I serien visades bland annat ett tidigare okänt hål i vrakets skrov. Den mest troliga förklaringen är att skadorna uppstått sedan skeppet slagit i den bergiga botten, enligt den nya granskningen.

ANNONS

Fakta: Estoniakatastrofen

Färjan Estonia sjönk den 27 september 1994 på väg från Tallinn till Stockholm.

852 människor omkom i katastrofen, varav 501 var svenskar. 137 personer räddades.

Den internationella haverikommissionens viktigaste slutsats var att fästena och låsen till Estonias bogvisir varit underdimensionerade. När bogvisiret lossnade forsade stora mängder vatten in på bildäck och fick fartyget att kantra. Överlevare, anhöriga och andra engagerade personer har dock krävt att det snabba förloppet då fartyget sjönk måste utredas ytterligare.

ANNONS