Om kriget kommer, är fienden från öst. Det har sällan sagts i klarspråk, men ser man till hur Sveriges försvar är uppbyggt blir det tydligt.

– Ska man ta sig till Sverige så måste man antingen ta sig genom Finland eller över vattnet. En stor del av vårt fokus har legat på att stoppa en tänkt överskeppning, säger Michael Jonsson, forskningsledare för försvarspolitiska studier vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

Sverige har toppmoderna tystgående ubåtar, välsmord marin och bra flygvapen. Men alltsammans i mindre skala, borta är fornstora dagars kvantiteter.

– Vi har väldigt bra spetsförmågor, men vissa av dem har vi alldeles för få av. Vi har kanske inte heller dimensionerat för att kunna föra en konflikt över en längre period.

I motsats har Finland – med sin 135 mil långa gräns mot Ryssland – behållit allmän värnplikt och kan därför mobilisera över en kvarts miljon soldater om kriget kommer. Sverige räknar med att kunna få ihop 63 000 om det bränner till, hemvärnet inkluderat. Detta trots att vi invånarmässigt är nästan dubbelt så många som finländarna.

Rysslands invasion av Krim 2014 blev ett uppvaknade för många länder i närområdet. Finland, vars fasta militära personal bara utgör omkring tio procent av totalen, har ägnat de gångna åtta åren åt att bättra på beredskapen för att snabbt kunna sätta in soldater om det skulle behövas.

I Sverige återaktiverades bland annat värnplikten 2017 och man har i kustförsvaret också återinfört sjömålsroboten – luftburna torpeder som avfyras från land mot anfallande flotta.

Men rekryteringen till Försvarsmakten sker i dag i mycket mindre skala. De senaste åren har mellan 4 000 och 5 000 unga gjort värnplikt, vilket kan jämföras med den allmänna värnplikt som omfattade hela generationer på andra sidan millennieskiftet.

På 50-talet utmärkte sig Sverige med världens fjärde största flygvapen och kunde då stoltsera med omkring 1 000 plan i hangarerna, en nödvändighet på grund av vår alliansfria hållning, ansåg man.

Men i takt med avspänningspolitik och kalla krigets slut rustade Sverige ner. Det gällde inte bara flygvapnet – armén ihop med artilleri och annat beskars kraftigt, och bantningskampanjen nådde sin kulmen på 1990-talet i och med att beredskapslagren avskaffades.

När krigets muller nu ljuder i Europa står vi alltså utan uthållighet. Och det är inte första gången det händer. Inför första världskriget var Sverige illa rustat, men vi klarade oss undan konflikten. Under krigsåren ansträngde sig Sverige för att stärka försvaret, men efter krigsslutet verkade det osannolikt med ännu ett krig och 1925 fattade man beslut om att rusta ner.

Då Europa några år senare drabbades av Nazitysklands aggressiva expansionspolitik var den svenska krigsmakten åter i magert tillstånd. Också denna gång klarade sig Sverige dock undan anfall.

Frågan är om det läge som Sverige nu befinner sig i ska tolkas som att historien upprepar sig en tredje gång. Överstelöjtnant Joakim Paasikivi, lärare i militärstrategi vid Försvarshögskolan, anser att Sverige borde tänkt annorlunda.

– Det vore väl bra om vi inte, som vi har gjort, låter pendeln svinga ut i ytterläge varje gång. Pendeln slår väldigt långt ut mot sidorna i Sverige, i stället för att ha haft en långsiktig planering där man ser att den strategiska kostnaden av det här är över tid ungefär det samma, men att garden är högre, summerar han.

En jämnare beredskap alltså. Medan vi avvecklade bidade finländarna sin tid. Resultatet blev tydligt under pandemin. När västvärlden inledningsvis grälade om brist på munskydd och annan utrustning kunde Finland lugnt öppna förråden.

Svaret till den finländska hållningen ligger delvis i det förflutna. Finland vet hur det är att stå under attack. Minnet av andra världskrigets utvidgning – vinter- och fortsättningskriget – fortsätter att prägla efterkommande generationer, menar Joakim Paasikivi.

– Min uppfattning är att man håller det vid liv. Inte genom någon slags fascination eller hjälteförklaring, utan det är en ganska lugn och stillsam erkänsla till dem som har räddat landet under de finska krigen. Finland är ett litet land som har fått göra stora offer. Man förlorade drygt tio procent av sitt territorium, men bibehöll självständigheten under hårt tryck och med rätt så stora människooffer.

TT: Förklarar detta varför de har fler soldater än Sverige?

– Nej, det är för att de har en jobbigare granne, konstaterar Joakim Paasikivi.

Han menar att man i Finland efter Sovjetunionens upplösning var mer pragmatisk i sin framtidssyn, alltmedan vi i Sverige föreställde oss obruten fred.

– Där (i Finland) såg man att den långsiktiga konsekvensen var oöverskådlig, alltså kunde man bara inte rusta ner.

I dag står alltså Finland med en armé som vida överstiger den svenska i manskap räknad. Därtill har man ett starkt artilleri, en försvarsgren som Sverige under senare år försökt återupprätta efter att ha lagt ner i etapper.

Därför är det tacksamt för Sverige att lära av Finland, och i gengäld kan vi dela med oss av vår kompetens när det till exempel gäller marin stridsföring.

– Det är klart att Finland har nytta av att ha ubåtar att öva mot eller samarbeta med i händelse av konflikt, och när vi bygger upp artilleriet är det jättebra att kunna åka över till Finland och öva med deras erfarna eldledare, säger Michael Jonsson vid FOI.

Försvarssamarbetet mellan länderna har sedan 2014 intensifierats på land, i vatten och i luften.

– Både utbildningsmässigt och operativt finns en mängd synergieffekter mellan Sverige och Finland, tillägger Michael Jonsson.

Nedan listade enheter är urval ur respektive lands militära resurser i syfte att ge en bild över skillnader. Listan ska inte ses som heltäckande för Sveriges och Finlands försvarsberedskap.

Försvarsbudget (miljarder kronor): 76,6 (1,2% av BNP)/cirka 54 (2,0% av BNP)

Befolkningsmängd (miljoner människor): 10,26/5,59

Befolkning i vapenför ålder (miljoner människor): 3,4/1,9

Mobiliserbar personal: 63 000* (inklusive Hemvärnet)/280 000

Reservister inklusive krigsplacerade (personer): - /900 000

*Svenska Försvarsmakten offentliggör inte antal krigsplacerade. Men beräknar att 63000 man inklusive Hemvärnet, som uppgår till ca 20 000, ska kunna inställa sig i händelse av krig. I linje med försvarsbeslutet 2020 ska antalet öka till cirka 98 000 man till år 2030.

**Finland fattade förra året beslut om att köpa in 64 F-35A-jaktplan för att ersätta de äldre F-18-planen. De nya flygen ska vara i bruk 2030. Finska marinen avser också att er sätta sju av sina äldre fartyg med fyra nya moderna korvetter, vilka byggs 2022-2025.

***Svenska marinen kommer att utöka med ytterligare två korvetter.

Källa: Svenska och finska försvarsmakten, Global Firepower Index

Fakta: Skillnader mellan Sveriges och Finlands försvar

Tomas Lauffs/TT

Därför har Finland fler soldater än Sverige

Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare i militärstrategi vid Försvarshögskolan. Arkivbild.