Drastiskt minskad invandring dröjer

Omkring 16 000 asylsökande bedöms komma till Sverige i år, och lika många nästa år, enligt Migrationsverkets nya prognos.

Det är på samma nivå som i fjol, vilket i sin tur var en ökning med drygt 5 000 jämfört med 2021.

– Det är fortfarande alldeles för högt, och det visar att politiken i Tidöavtalet verkligen behövs, säger migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M).

Men det utlovade "paradigmskiftet" ser alltså ut att dröja.

– Vi kunde redan vid årsskiftet minska antalet kvotflyktingar från 5 000 till 900 så där är det ju en drastisk minskning, säger Malmer Stenergard.

Utredningar dröjer

Men många andra av de förändringar som regeringen vill genomföra, som lägga det svenska regelverket på EU:s miniminivå, behöver först utredas och tar därför tid, säger hon.

– Men när de får genomslag är jag övertygad om att vi kommer att se en drastiskt minskad invandring, vilket är helt nödvändigt för att klara integrationen.

TT: Ni har inte tillsatt någon av dessa utredningar än. Det blir på ganska lång sikt som eventuella förändringar kan ske?

– Många tillsätts nu under våren.

– För min del som minister är det otroligt viktigt att det blir seriösa direktiv som skapar goda förutsättningar för en väl genomarbetad utredning som kan lägga fram kloka lagförslag.

Oklart lönegolv

Antalet arbetskraftsinvandrare minskar inte heller, enligt Migrationsverkets prognos. 60 000 beräknas söka sig till Sverige per år under 2023 respektive 2024.

För att minska framför allt lågkvalificerad arbetskraft till Sverige har riksdagen beslutat om ett nytt lönegolv för arbetskraftsinvandrare. Men var lönekravet landar och när det kan träda i kraft är inte klart.

– Den förordning som ska ange det exakta försörjningskravet kommer vi att återkomma med inom kort, säger Maria Malmer Stenergard.

Om det handlar om veckor eller månader kan hon inte säga. Förordningen ska också remitteras innan den kan antas.

"Desperata" kollegor

Antalet asylsökande totalt i Europa var förra året det högsta sedan 2016.

EU-kommissionen har sagt att merparten av dem som nu dyker upp är ekonomiska migranter, snarare än flyktingar och asylsökande.

Tydligast är ökningen längs den västra Balkan-rutten.

– Många av mina europeiska kollegor är desperata för att de har så högt tryck av asylsökande, säger Maria Malmer Stenergard och nämner Österrike, Tyskland, Nederländerna och Belgien som exempel.

TT: Är du själv orolig för att migrationsströmmarna ska nå Sverige?

– Fortsätter vi se den här ökningen på europeisk nivå är jag mycket bekymrad över att det också kan komma att synas i svensk statistik.