Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Stefan Löfven (S) är inte den förste statsministern att utsättas för misstroendevotum, men han kan bli den första att fällas. Bild: Nils Petter Nilsson
Stefan Löfven (S) är inte den förste statsministern att utsättas för misstroendevotum, men han kan bli den första att fällas. Bild: Nils Petter Nilsson

En statsminister kan falla – för första gången

Sex gånger tidigare har en svensk statsminister ställts inför en misstroendeomröstning – men det har aldrig slutat med att riksdagen röstat bort honom. Om det sker på måndag blir det historiskt.
– Om det blir omröstning och stöd för misstroendeförklaring, så är det en av de större kriserna vi haft i modern tid, säger Sören Holmberg, professor i statsvetenskap.

Än finns tid att hitta kompromisser och lösningar. Men om alla partier står fast vid sina ståndpunkter, så blir det klockan 10.00 på måndag en misstroendeomröstning som slutar med att statsministern faller.

Sören Holmberg, professor emeritus i statsvetenskap på Göteborgs universitet, konstaterar att vi i så fall är inne i en av de större kriserna vi haft i svensk politik i modern tid. Och skulle nästa steg bli ett extraval, så är det inte heller någonting som tillhör vanligheterna.

– Vi har inte haft extraval mer än en gång, och det var 1958, säger Sören Holmberg.

Sören Holmberg. Bild: Ulf Blomgren
Sören Holmberg. Bild: Ulf Blomgren

Nära extraval 2015

Så sent som 2015 var det dock nära. I mellandagarna 2014 utlyste Stefan Löfven extraval. Datum var satt till den 22 mars, men efter det att regeringen slutit Decemberöverenskommelsen med allianspartierna drogs extravalet tillbaka.

Sören Holmberg ser flera skäl att undvika ett extraval även denna gång.

– Det kommer att vara ett år före valet och det kostar kanske en miljard att genomföra. Det skapar osäkerhet om ekonomi och framtid för oss alla och sannolikheten att valet skulle ge upphov till någonting som enkelt löser de problem vi har är heller inte särskilt stor, säger han.

Kan vilja bli bortvald

Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap och aktiv socialdemokrat, säger att det är svårt att i nuläget se hur stor krisen vi nu är inne i kommer att bli. Allt beror på vad som händer de kommande dagarna.

Ulf Bjereld. Bild: ADAM IHSE / SCANPIX
Ulf Bjereld. Bild: ADAM IHSE / SCANPIX

Vid tidigare tillfällen då det funnits en överhängande risk att en statsminister skulle falla i en misstroendeomröstning har han istället valt att avgå före omröstningen. Ett möjligt scenario Ulf Bjereld ser den här gången är att Stefan Löfven låter sig röstas bort för att visa väljarna vilken brokig skara – utan ett gemensamt regeringsalternativ – det är som avsätter honom.

– Om Stefan Löfven sedan är tillbaka inom några veckor blir det mer en historisk parentes, en krumelur i tidens marginal, än någonting omvälvande. Men om han inte kommer tillbaka eller att det leder till en långvarig regeringskris, då förändras hela det politiska landskapet, säger Ulf Bjereld.

V saknar förtroende

Det som utlöst krisen är att Vänsterpartiet uttalat att de inte längre har förtroende för statsministern, på grund av att regeringen förbereder ett förslag om att införa fri hyressättning i nyproduktion. I botten ligger också att S och MP efter valet 2018 var tvungna att garantera att Vänsterpartiet lämnas utanför inflytande, för att kunna tillträda regeringsmakten med stöd av C och L.

– Det var mer en fråga om när det skulle komma än om det skulle komma. Många trodde kanske att det skulle komma senare, när förslaget var framme, men då skulle vapnet för Vänsterpartiet bli trubbigare. Därför kom det nu, säger Ulf Bjereld.

Sören Holmberg kallar det vi sett under de senaste dagarna för demonstrationspolitik, där alla velat visa var de står – i första hand V som haft ett behov att visa att de inte är en dörrmatta för den S-ledda regeringen. Han påminner om att samma sak hände 1990, när dåvarande partiledaren Lars Werner tillsammans med de borgerliga partierna röstade ned ett regeringsförslag om lönestopp och strejkförbud vilket ledde till att statsminister Ingvar Carlsson avgick.

Eftersom det inte fanns något stöd för moderatledaren Carl Bildt att ta över statsministerposten var Ingvar Carlsson tillbaka ett par dagar senare.

– Så kan det bli nu också, konstaterar Sören Holmberg.

Fakta: Tidigare misstroendeomröstningar

Sex gånger har en svensk statsminister stått inför en misstroendeomröstning i kammaren. I samtliga fall har det slutat med att statsministern kunnat sitta kvar.

1980: Torbjörn Fälldin (C). Missnöjet handlade om den ekonomiska politiken, frågan väcktes av S och VPK.

1996: Göran Persson (S). Frågan väcktes av M, FP och KD, saken var ett uttalande om ”politisk stabilitet” i Kina.

1998: Göran Persson (S). M väckte misstro eftersom statsministern inte avgått efter valet.

2002: Göran Persson (S). M väckte misstro då statsministern inte kommit överens med stödpartierna om hur landet skulle styras tre veckor efter valet.

2015: Stefan Löfven (S). SD väckte frågan efter det att regeringen inte fått igenom sin budget och statsministerns hot om nyval dragits tillbaka.

2017: Stefan Löfven (S). SD väckte misstro mot statsministern på grund av skandalerna kring Transportstyrelsens IT-upphandling.