Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Katarina Söderberg, mamma till Eric Torell som sköts ihjäl av tre poliser sommaren 2018, var på plats när rättegången mot poliserna idag inleddes. Bild: Jessica Gow/TT

Eric Torells mamma: Jag hoppas få svar

För Eric Torells mamma är rättegången en chans att få svar på hur dödsskjutningen av hennes son kunde ske.
– Om vi inte får veta vad som gick fel kan vi ju inte heller skapa några förändringar, säger hon.

När rättegången mot de tre poliserna inleddes var Katarina Söderberg, mamma till Eric Torell, på plats.

– Det känns bra att den äntligen drar i gång. Det har ju varit en lång väntan. Nu hoppas vi att vi äntligen ska få svar på våra frågor. Kanske inte i dag men under den här rättegången, säger hon till TT utanför rättssalen.

Att sitta inne i rättssalen och höra alla detaljer i målet blir "lite skakigt", säger hon. Drygt ett år har gått sedan hon förlorade sin son. Hon beskrev nyligen året i en intervju med TT som fruktansvärt.

– Jag har förlorat min son som jag älskade över allt annat.

"Ska stålsätta mig"

Eric Torell höll vid skjutningen i ett leksaksvapen och poliserna skulle senare beskriva situationen som hotfull. Enligt Katarina Söderberg befann sig sonen, som hade både Downs syndrom och autism, på en treårings mentala nivå.

Att lyssna på polisernas berättelse tror hon kommer att bli svårt.

– Jag ska stålsätta mig för att orka lyssna på dem, för det är deras bild som saknas för mig. Det var så mycket konstiga saker som föregick skjutningen, märkliga beslut som togs. Jag hoppas att jag kan få svar på varför det blev som det blev, för det kan jag inte lista ut själv.

Ett stort medieuppbåd bevakar rättegången och Katarina Söderberg är glad över den stora uppmärksamheten.

– Det känns väldigt bra. Det känns som att Eric är värd det, och det känns som att det är för hans upprättelse och för att hedra Erics minne. Och det känns som att det är därför alla är så engagerade, för att man känner så mycket för hur onödigt det här var, säger hon.

Hoppas på förändring

Hon hoppas att fallet och rättegången ska leda till att polisen rannsakar sig själv och att kunskaperna om hur människor med intellektuella funktionsvariationer fungerar ökar. Riktiga förändringar är det enda som skulle kännas som en vinst – inte att poliserna eventuellt fälls.

– Det finns inga vinnare i det här. Om det skulle gå "min väg" i rättegången kommer inte jag känna "yes, jag vann". Går det polisernas väg tror jag faktiskt inte heller de kommer att känna så. För det finns bara förlorare.