Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt Bohusläningen
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Borgholm och Bräcke hör till de kommuner som får behålla likvärdighetsbidraget för 2018 efter Skolverkets granskning. Arkivbild. Bild: Fredrik Sandberg/TT
Borgholm och Bräcke hör till de kommuner som får behålla likvärdighetsbidraget för 2018 efter Skolverkets granskning. Arkivbild. Bild: Fredrik Sandberg/TT

Får behålla bidrag för att minska skolklyftor

Nio kommuner som tagit emot det statliga – och omdiskuterade – likvärdighetsbidraget till sina skolor får behålla pengarna för 2018, har Skolverket beslutat.
Reglerna för bidraget är på väg att lättas. Men kontrollerna fortsätter även under nästa år.

Enligt Skolverkets färska beslut får åtta kommuner behålla hela sitt bidrag för 2018: Borgholm, Bräcke, Gnesta, Karlsborg, Simrishamn, Tranemo, Tyresö och Vallentuna. Norrtälje ska betala tillbaka cirka 200 000 kronor eftersom kommunen tog emot 4,3 miljoner kronor men använde 4,1 miljoner. Totalt har de nio kommunerna tagit emot 17,5 miljoner kronor för fjolåret.

Tidigare i år har sju skolhuvudmän, sex kommuner och ett skolföretag, fått återkrav på totalt 24 miljoner kronor.

Flera miljarder

Staten betalar ut flera miljarder kronor per år i likvärdighetsbidrag till kommuner och friskoleägare. Bidraget infördes för att minska kunskapsklyftorna mellan elever och skillnader mellan skolor, och därför är det viktat efter skolornas behov.

Men det blev snabbt diskussion om bidragsreglerna. De säger nämligen att skolhuvudmännen inte kan minska sina egna resurser till skolan samtidigt som de tar emot bidraget. För strängt, menar kritikerna, med tanke på att de flesta kommuner har en ansträngd ekonomi. Till saken hör också att kommunerna ska redovisa sina kostnader för de tre föregående åren. Administrationen kring bidraget blir så omfattande att ett hundratal huvudmän, främst små friskoleägare, inte ens sökt bidraget för 2019.

Regellättnad väntas

Utbildningsminister Anna Ekström (S) har under hösten flaggat för en lättnad av reglerna.

– Jag har uppvaktats av många kommunala företrädare som har berättat att de inte törs, eller har inte råd, att söka det här bidraget, eftersom det kräver åtaganden, sade hon till Ekot i Sveriges Radio förra helgen.

Något beslut om att lätta på villkoren har inte fattats ännu. Och under tiden fortsätter Skolverket sina kontroller enligt nuvarande regler. Det gäller utbetalningar för såväl 2018 som 2019.

– Vi är beredda på att kostnadsvillkoret ska tas bort. Sedan får vi se om det blir någon annan typ av uppföljning från och med 2020 års utbetalningar. Men pengar som använts i år, alltså 2019, kommer att följas upp enligt nuvarande villkor. Den lagstiftning som vi haft under 2019 gäller även när vi följer upp 2019 års bidrag, säger enhetschef Andreas Spång vid Skolverket.

Anna Lena Wallström/TT

Likvärdighetsbidraget ska gå till undervisning och elevhälsa.

Likvärdighetsbidraget uppgår till 3,5 miljarder kronor i år och 4,9 miljarder nästa år. År 2021 höjs bidraget till 6,2 miljarder.

Villkoret för att få del av bidraget är att huvudmannen inte drar ned sina egna personalkostnader i förskolan, förskoleklass eller grundskolan.

För de likvärdighetsbidrag som betalades ut 2018 gör Skolverket uppföljningar i ett urval ärenden. Beslut som gäller 15 skolhuvudmän återstår.

För 2019 måste alla skolhuvudmän, 766 stycken, redovisa sina tidigare kostnader. Ett urval kommer att följas upp.

De huvudmän som hittills blivit återbetalningsskyldiga är ALM Education AB, samt Eda, Eskilstuna, Gotlands, Huddinge, Luleå och Mörbylånga kommuner. Det beslutet fattade Skolverket i somras. Samtidigt beslutades att Linköpings kommun fick behålla sin bidragspott.

Sammanlagt tio kommuner har därmed hittills fått behålla hela, eller i Norrtäljes fall nästan hela, bidraget för 2018.

Likvärdighetsbidraget ingår i januariöverenskommelsen.