Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Strängare straff borde slå mot dem som ägnar sig åt organiserad brottslighet eller gängkriminalitet, inte mot alla unga, anser två experter i ungdomsreduktionsutredningen. Arkivbild.

Denna artikel ingår för dig som är kund.

Förslag: Straffa unga gängkriminella hårdare

De politiska förslagen om slopad straffreduktion för personer under 21 år skulle slå mot alla unga som begår brott och kosta staten stora summor. En annan lösning är att i stället skärpa straffen specifikt för dem som begår gängrelaterade brott, föreslår experter som utrett frågan.

- Om en person begår ett allvarligt, gängrelaterat brott och åklagaren kan visa det, då ska man kunna döma till vuxenpåföljder. Det finns exempel på där unga begått allvarlig våldsbrottslighet – man har använt skjutvapen och dödat andra människor. Då kanske man ska kunna döma till fängelse i 18 år även för en 19-åring, säger advokaten Bengt Ivarsson, tidigare ordförande i Advokatsamfundet.

Du läser nu en av dina fria artiklar på bohuslaningen.se

Han är en av experterna som deltagit i den så kallade ungdomsreduktionsutredningen, som strax före jul presenterade sina förslag på hur den så kallade straffrabatten för unga i åldrarna 18–20 år skulle kunna slopas.

Det som utredningen föreslår innebär att alla unga, oavsett brott, skulle straffas hårdare än i dag. Exempelvis skulle straffet för en 18-åring bli dubbelt så långt.

Utnyttjar unga

Men Bengt Ivarsson och en annan av utredningens experter, professor i straffrätt Magnus Ulväng, kom med ett alternativt förslag: att reduktionen ska tas bort enbart för dem som begått brott inom ramen för organiserad brottslighet eller gängkriminalitet. Det var också den typen av problematik som pekades ut i direktiven till utredningen.

- Det politiskt upplevda problemet är att det finns ett antal, kanske inte så jättemånga, unga individer som begår väldigt allvarliga brott. Antingen för att gäng utnyttjar unga individer för att man vet att de får lägre straff, eller att unga vill ta sig upp i gängen och meriterar sig genom att begå allvarliga brott, säger Bengt Ivarsson.

Slåss på krogen

De flesta unga lagöverträdare ägnar sig dock åt helt andra typer av brottslighet, poängterar han.

- De flesta unga som begår brott, det är två killar som bråkar på krogen, slår på varandra och gör sig skyldiga till misshandel. Det handlar om narkotikabrott av mindre allvarligt slag, stölder. De träffas ju också av den här straffskärpningen. Många av dem är inte återfallsförbrytare egentligen utan begår en del brott när de är i den här åldern, och sedan slutar de.

Det blir orimligt både för individerna och rent kostnadsmässigt att slopa straffrabatten generellt, anser Bengt Ivarsson. En slopad straffrabatt för lagöverträdare i åldrarna 18–20 år beräknas i utredningen öka statens kostnader med omkring 1,1 miljarder kronor varje år.

Ingen klar definition

Men det kan bli komplicerat att i lagtexten definiera vilka typer av kriminalitet som ska ge högre straff, säger Dennis Martinsson, doktor i straffrätt vid Stockholms universitet.

- Ett problem är att det inte finns någon etablerad definition eller uppfattning av vad som är organiserad brottslighet. Det blir liksom nästa steg, hur ska man avgöra vad som är organiserad brottslighet och inte när det är så svårt att konkret definiera vad det är, säger han.

- Det måste vara förutsägbart när man får ett skärpt straff och inte. Man måste vara tydlig med vad som är tänkt att omfattas för det leder till problem för domstolarna att tillämpa regeln om det blir alltför otydligt, fortsätter Dennis Martinsson.

Bengt Ivarsson tror att förslaget går att lösa rent lagtekniskt, sedan kan det finnas situationer där åklagaren inte lyckas visa att brottsligheten är skett.

- Men det innebär ju inte att den personen bli frikänd, utan att den får ett lägre straff än om åklagaren lyckats visa att det var gängrelaterat.