Vägar och biltrafik i närheten av förskolor kan innebära att luften är hälsofarlig under den tid då barnen är ute och leker. Arkivbild.
Vägar och biltrafik i närheten av förskolor kan innebära att luften är hälsofarlig under den tid då barnen är ute och leker. Arkivbild. Bild: Janerik Henriksson/TT

Farlig luft vid många av Sveriges förskolor

Små barn är extra känsliga för luftföroreningar. Trots det saknas riktlinjer för övervakning av luftkvaliteten vid Sveriges förskolor – och en ny studie visar att kommunerna oftast inte vet hur höga halterna egentligen är.

ANNONS

– Det här är ett allvarligt problem, eftersom luftföroreningar har en direkt påverkan på barnens hälsa, och även på deras hälsa som vuxna, säger Emilie Stroh, forskare vid Avdelningen för arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet.

Tillsammans med kollegor har hon på uppdrag av Naturvårdsverket kartlagt hur det ser ut med den luft som Sveriges förskolebarn andas in när de är ute och leker. Dels har forskarna vänt sig till kommunerna för att ta reda på vilken kunskap som finns om halterna av luftföroreningar vid kommunernas förskolegårdar, dels har de gjort egna mätningar vid förskolor i trafikerade områden i Malmö. I bägge fallen är resultaten nedslående, förklarar hon.

ANNONS

Höga partikelhalter

– Det är skrämmande få kommuner som gör några mätningar vid förskolegårdar över huvud taget, för de är inte ålagda att mäta luftkvaliteten vid förskolor. Så man har egentligen ingen koll alls på den här viktiga frågan. Men de mätningar som ändå görs, och våra egna studier, visar att luftkvaliteten är för dålig på många håll, framför allt i storstäderna, säger Emilie Stroh.

Enligt forskargruppens studier av förskolegårdarna i Malmö ligger partikelhalterna över miljömålet vid samtliga av de undersökta förskolorna. Gränsvärdet för små partiklar (PM2,5) överskreds med ungefär 50 procent vid samtliga förskolor som ingick i undersökningen. De ligger i och för sig i trafikerade områden – men så ser vardagen ut för många av de barn som växer upp i storstadsområden, påpekar Emilie Stroh.

Inte bindande

Miljömålen för luftkvalitet är dock inte juridiskt bindande, utan bara en inriktning, påpekar Ann-Sofie Eriksson, vid sektionen för planering, säkerhet och miljö på Sveriges kommuner och regioner.

– Det som kommunerna ska förhålla sig till är luftkvalitetsförordningens miljökvalitetsnormer, och det gör de flesta, säger Ann-Sofie Eriksson.

Men enligt Emilie Stroh är det mer relevant att utgå från miljömålen när det gäller barnens hälsa. De bygger på Världshälsoorganisationens gränsvärden och grundas på studier av hälsoeffekter. Miljökvalitetsnormerna är en politisk kompromiss inom EU, som av pragmatiska skäl ligger betydligt högre, förklarar hon.

ANNONS

Riskerna hänger kvar

Luftföroreningar leder till en ökad risk att barnen utvecklar astma och kronisk bronkit. Om mamman exponeras för höga halter av luftföroreningar under graviditeten finns dessutom en koppling till ökad förekomst av autismspektrumstörningar, låg födelsevikt och havandeskapsförgiftning.

Riskerna hänger kvar genom livet. Barn som utsätts för luftföroreningar under sina första levnadsår kan få hälsokonsekvenser av det även i vuxen ålder, genom sämre lungfunktion, tillägger Emilie Stroh.

– Barn är extra känsliga för luftföroreningar eftersom deras immunförsvar och luftvägar inte är fullt utvecklade. Dessutom är de fysiskt mer aktiva, när de är ute och leker, så de drar i sig mer luft. Eftersom de är mindre så blir koncentrationen av inandade luftföroreningar snabbt mycket högre än hos en vuxen.

"Helt galet"

Den enskilt största källan till luftföroreningar i stadsmiljö är biltrafiken. Det handlar både om utsläpp från motorernas förbränning och om partiklar från bromsbelägg och däckslitage. Även elbilar bidrar alltså till problemet, säger Emilie Stroh.

– Lösningen måste vara att barnen kommer upp på agendan när det gäller stadsplanering. I dag finns det regelverk som ska ge bilar utrymme och säkra ett visst antal parkeringsplatser vid nybyggen. Men det finns inte lagstadgat att förskolebarn ska ha rätt till en utemiljö som inte innebär en hälsorisk för dem, och som dessutom är trevlig att vara på. Det är helt galet, säger Emilie Stroh.

ANNONS

Jörn Spolander/TT

Fakta: Bristfällig kunskap om förskolornas luftkvalitet

Enligt luftkvalitetsförordningen är det kommunerna som ansvarar för att övervaka halten och redovisa halten av luftföroreningar.

Det finns inga krav på direkta mätningar – övervakningen kan bygga på "modellering eller objektiv skattning".

I de fall mätningar görs sker det normalt med enstaka mätstationer, som får representera värdet för större områden.

Enligt rapporten "Luftkvalitén i barns utemiljö – en kunskapsinventering" uppger endast 55 av landets 290 kommuner att de regelbundet mäter luftkvaliteten i kommunen minst en gång per år.

Endast 24 av landets 290 kommuner uppger att de har mätt luftföroreningar i anslutning till en eller flera av förskolorna i kommunen.

Enligt miljöbalken ska den som driver en förskola ha tillräcklig kunskap för att säkerställa att miljön på förskolan inte innebär en olägenhet för barnens hälsa.

Vad som är "tillräcklig kunskap" och "olägenhet för barnens hälsa" beskrivs i riktlinjer från bland annat Folkhälsomyndigheten, Strålsäkerhetsmyndigheten, Boverket och Naturvårdsverket.

När det gäller luftkvaliteten vid förskolornas gårdar och utemiljöer saknas specifika riktlinjer.

Källa: Naturvårdsverket, Rapport 2021:2 Luftföroreningshalter på förskolegårdar, Rapport 2019:10 Luftkvalitén i barns utemiljö – en kunskapsinventering

Fakta: Olika riktlinjer för samma föroreningar

Det finns två riktlinjer som på olika sätt slår fast hur höga halter av luftföroreningar som är tillåtna i Sverige:

Dels finns juridiskt bindande gränsvärden, som beskrivs i luftkvalitetsförordningens miljökvalitetsnormer (MKN). Dessa gränsvärden har förhandlats fram inom EU och beskrivs som en politisk kompromiss mellan alla EU-länder, snarare än baserade på hälsoaspekter.

Dessutom finns det svenska miljömålet Frisk luft, som fastställdes av riksdagen 1999. Det baseras på Världshälsoorganisationens (WHO) riktlinjer för hälsofarliga nivåer av olika ämnen.

Miljömålet är inte juridiskt bindande, men ska fungera som utgångspunkt för de styrmedel som syftar till en hållbar utveckling.

Enligt Naturvårdsverket är det viktigt att följa miljömålets gränsvärden för att undvika hälsovådliga luftföroreningar, framför allt när det gäller barn.

Så här skiljer sig MKN och Miljömålet Frisk luft åt vad gäller partiklar (PM2,5) respektive kvävedioxid (genomsnitt per kubikmeter luft och år):

MKN: 25 respektive 40 mikrogram

Miljömålet: 10 respektive 20 mikrogram

WHO planerar en skärpning av gränsvärdena för luftföroreningar.

Källa: Naturvårdsverket

ANNONS