Fyra nya runstensfynd från vikingatiden har under hösten gjorts vid Lena kyrka norr om Uppsala. På en runsten hittades en ny runa som visade sig vara en korrigering av ett ursprungligt stavfel. Runristaren hade missat runan n i ordet han.
Fyra nya runstensfynd från vikingatiden har under hösten gjorts vid Lena kyrka norr om Uppsala. På en runsten hittades en ny runa som visade sig vara en korrigering av ett ursprungligt stavfel. Runristaren hade missat runan n i ordet han.

Felstavad runsten i talrika Upplandsfynd

Vad gör man åt en felstavad runsten? Hackar dit en rättelse så klart. Ett exempel på detta ingår i senare tids digra runstensfynd i Uppland.

ANNONS
|

I höst har fyra nya runstensfynd från vikingatiden gjorts vid Lena kyrka, två mil norr om Uppsala.

- Så här många nya fynd på så kort tid har inte förekommit sedan 40- och 50-talens stora renoveringsarbeten av kyrkor, säger arkeolog Robin Lucas på Upplandsmuseet.

Arkeologerna fick fram de ovanligt talrika fynden i samband med ombyggnationer i och utanför kyrkan.

Ett av fynden är en runsten omnämnd i början 1600-talet men inte avbildad förrän nu. Den försvann troligen i början 1800-talet och har legat som tröskelsten i en äldre igensatt ingång.

ANNONS

- Det var väldigt vanligt att man på medeltiden använde gamla runstenar som byggmaterial, säger Robin Lucas.

Stenen, som ska ligga kvar under väggen, har inget begripligt budskap.

- De runor vi kan läsa bildar inget sammanhang.

Ett annat fynd är ett fragment inne i kyrkan. På det upptäcktes en ny runa som inte observerats förut.

- Det är en felstavning i den ursprungliga texten som någon har rättat. Man hade missat att skriva ut hela ordet han, och bara skrivit ett h och ett a, och ovanför runraden har det hackats in en n-runa, berättar Robin Lucas.

TT
Fakta: Runstenar

I Uppland finns närmare hälften av Sveriges 2800 runstenar eller runinskrifter. Drygt 500 av dem finns i Uppsala län.

De allra flesta restes under en relativt kort period från sent 900-tal till tidigt 1100-tal. Runstenarna placerades väl synligt i landskapet, ofta vid allfarvägar, vadställen eller invid gravfält.

De fungerade som minnesmärken över en avliden släkting, men även som arvsdokument eftersom släktskapet mellan den som reste stenen och den avlidne alltid angavs.

Majoriteten av runstenarna hade kors eller andra kristna markörer som böner. Det är därför möjligt att de även fungerat som missionsmonument under en period då den gamla nordiska folktron successivt ersattes av kristendomen.

Källa: Upplandsmuseet

ANNONS