Fler sömnlösa svenskar använder melatonin

Melatonin är ett hormon som reglerar kroppens dygnsrytm och signalerar till kroppen när det är dags att sova eller vakna.

Melatoninhalten stiger till exempel när det är kväll och mörkt vilket gör att man känner för att gå och lägga sig. Därför fungerar melatonin som sömnmedel.

Enligt Jan Hedner, klinisk farmakolog och sömnforskare vid Sahlgrenska akademin i Göteborg, finns två olika typer av sömnstörningar där melatonin kan bli aktuellt.

Olika sömnproblem

Insomni är en av dem, vilket innebär att man har svårt att somna, problem med att underhålla sömnen, eller att man vaknar tidigt på morgonen. Insomni leder till att man blir uttröttad eller inte helt utsövd på dagen.

Insomnin kan utgöras av en renodlad sömnstörning eller så kan den bero på yttre faktorer som fysisk smärta eller psykiska besvär som depression, ångest eller manisk- eller psykotisk sjukdom.

– Runt 30 procent av befolkningen upplever insomni under kortare perioder i livet och upp till 10 procent har kronisk insomni. Det är en handikappande sjukdom som man mår väldigt dåligt av, säger Jan Hedner.

En annan sömnstörning är dygnsfassyndrom, vilket kan beskrivas som att man har en kronisk inbyggd jetlag i kroppen. Störningen innebär att man har svårt med den egna dygnsregleringen.

En speciell grupp som har problem med det här är unga vuxna, som sitter mycket framför skärmar och stannar uppe länge på natten.

– Den vanligaste formen innebär att man går och sover senare, vilket innebär att man kommer sent i säng och har stora problem med att komma upp på morgonen.

Blev receptfritt

Många medicinerar mot sina sömnproblem med melatonin. I oktober 2020 blev melatonin receptfritt och försäljningen sköt i höjden.

Den ökar fortfarande stadigt och försäljningen för augusti ligger på ungefär 17 procent högre jämfört med oktober i fjol, enligt siffror från eHälsomyndigheten. I augusti såldes melatonin för 27 miljoner kronor i Sverige.

Det är sällan som patienter rapporterar biverkningar, säger Jan Hedner.

– Men det kan förekomma att patienter upplever trötthet eller dåsighet dagen efter.

Melatonin är en kroppsegen substans vilket innebär att kroppen har mindre benägenhet till att bygga upp en tolerans. Därmed är risken mindre för att effekten avtar när man har tagit hormonet under en längre tid.

– Samtidigt vilar dokumentationen för melatoninbehandling på en bräcklig grund. Substansen har använts i många år men vi saknar trots det väl utförda studier kring effekt vid lång- och korttidsbehandling. Hos vissa patienter kan effekten vara god medan hos vissa kan den vara knappt mätbar.

Håll koll på råden

Om man har sömnproblem finns det mycket som man kan göra för att förbättra sin situation, enligt Jan Hedner. De vanliga så kallade sömnhygieniska råden viktiga.

– Det handlar om sådant som man ofta läser om men som man kanske inte alltid lever upp till, som att ha ett mörkt och svalt sovrum, bekväm säng, att inte äta stora måltider innan man går och lägger sig, inte motionera precis innan, inget kaffe på eftermiddagen, varva ned innan sänggående och att undvika skärmar i sovrummet.

Hjälper inte detta kan det passa med kognitiv beteendeterapi eller läkemedelsbehandling, som med melatonin eller sömnläkemedel.

Men det första man bör fundera över är den egentliga orsaken till varför man hålls uppe på nätterna.

– Om man har svårt för att sova gäller det att förstå varför, om det beror på en yttre faktor som en sjukdom eller om det endast sömnstörningar, säger Jan Hedner.