Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Två flygplan vid terminalen på Malmö Airport. Arkivbild.

Flygplatser för ständig kamp mot fåglar

Fågelkrocken slutade med ett kraschat Jas Gripenplan i veckan – piloten bedömde att planet inte kunde flyga vidare och sköt ut sig själv. Flygplan samsas med fåglar om luftrummet och mycket sällan går det så illa.

- Alla flygplatser har en eller flera skyddsjägare som jobbar för att hålla ordning, säger Hans Uhrus, presschef för Swedavia, till TT.

Ljus och ljud stör fåglarna, mask sopas bort från rullbanor och växtligheten som riskerar att locka fåglar tas bort.

Närkontakt och kollisioner med fåglar förekommer för flygplan i luften. Men att ett flygplan blir så pass illa skadat som vid Jas Gripen-kraschen i Blekinge är ovanligt.

"Extremt sällan"

- Passagerare ska inte vara bekymrade. Dels inträffar kollisioner extremt sällan, dels jobbar vi aktivt för att hålla fåglar och andra djur borta från våra flygplatser, säger Hans Uhrus.

Varje år inträffar omkring 400 incidenter i Sverige där ett flygplan kolliderar med en fågel, berättar Charlotte Billgren, chef på Transportstyrelsens sektion för analys. Kollisionerna innebär oftast inte några allvarligare skador på flygplanen, men kan leda till förseningar eftersom planen måste kontrolleras.

Ska vara oattraktivt

- Luftfarten i Sverige är väldigt säker. Man har ju koll, både från pilot- och markpersonal på det här i stor grad. Sedan bedrivs väldigt mycket arbete ute på flygplatserna där man skjuter av fåglar, eller sätter upp låtsasfåglar som ska skrämma, sade Charlotte Billgren till TT tidigare i veckan.

Flygplatser måste ha ett så kallat fågel- och viltprogram som granskas av Transportstyrelsen.

- Vi jobbar för att göra flygplatserna så oattraktiva som möjligt för fåglarna, säger Hans Uhrus.