Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Hej

Bild från ett översvämmat samhälle i norra Sumatra, Indonesien, efter kraftiga regn i slutet av förra året. Arkivbild.
Bild från ett översvämmat samhälle i norra Sumatra, Indonesien, efter kraftiga regn i slutet av förra året. Arkivbild. Bild: Binsar Bakkara/AP/TT

FN-rapport: Krävs mer klimatanpassning

Tiden håller på att rinna ut för en stor del av klimatarbetet.
En viktig del handlar om att skydda samhällen mot framtida torka, översvämningar och skyfall. Men arbetet går än så länge alldeles för långsamt, enligt en ny FN-rapport.

Anpassningar för att klara klimatförändringarna beskrivs som en av grundpelarna i Parisavtalet – vid sidan av att snabbt minska utsläppen av växthusgaser.

För även om utsläppen hejdas, så är klimatförändringarna redan i rullning, och de beräknas ge dramatiska effekter på både samhällen och ekosystem över stora delar av jorden.

Klimatanpassningar handlar bland annat om att skydda befolkning, jordbruk och viktiga samhällsfunktioner mot översvämningar, kraftiga skyfall, havshöjningar, torka och värmeböljor.

Prioriterat utsläppen

Men enligt en ny rapport från FN:s miljöprogram UNEP – Adaption Gap Report 2020 – släpar arbetet efter kraftigt.

– Sedan länge har man prioriterat att minska utsläppen. Men nu ser vi att klimatet förändras, och det är verkligen hög tid att få fart på klimatanpassningarna, säger Åsa Persson som är forskningschef på Stockholm Environment Institute (SEI) och som haft i uppdrag att expertgranska delar av rapporten.

En positiv utveckling är att 72 procent av länderna inom Parisavtalet har tagit fram nationella planer för åtminstone någon typ av klimatanpassning. Och ytterligare 9 procent är i planeringsfasen.

Men när det gäller att omsätta planerna till verklighet går det betydligt trögare. Av 1 700 studerade projekt i FN-rapporten var de allra flesta ännu i ett mycket tidigt stadium, och endast 3 procent bedömdes bidra till klimatanpassning i praktiken.

Bristande finansiering

I stora drag är det världens fattiga och mindre utvecklade länder som kommer att drabbas hårdast av klimatförändringarna. En avgörande flaskhals för att få i gång arbetet med klimatanpassningen är därför finansieringen, förklarar Åsa Persson.

– Det finns en positiv trend för hur mycket pengar som kommer via FN:s olika fonder och från bistånd. Men nivån är fortfarande alldeles för låg, jämfört med vad det kostar.

Kostnaderna beräknas dessutom växa. I dag uppskattas behovet för utvecklingsländernas klimatanpassning vara omkring 70 miljarder dollar per år. Om ytterligare 30 år kan kostnaden ha vuxit till närmare 500 miljarder dollar.

Flera mål samtidigt

Årets Adaption Gap Report fokuserar särskilt på så kallade naturbaserade lösningar. Det kan till exempel vara att möta havshöjningar med motståndskraftiga mangroveträsk, i stället för fysiska barriärer. Eller att parera värmeböljor i städer med ökad växtlighet i stället för luftkonditionering. Växter kan dessutom suga upp vatten vid kraftiga skyfall och på så vis förhindra översvämningar.

– Det bästa är projekt som kan möta flera mål, till exempel fungera som kolsänkor och öka biodiversiteten på samma gång. Tidigare forskning har visat att klimatanpassningar kan ge fyra gånger så stor nytta för varje investerad dollar, om man räknar in sådana fördelar, säger Åsa Persson.

Även om behovet av klimatanpassning ofta betraktas som en lokal angelägenhet i de länder som drabbas direkt, så visar forskning av bland annat Åsa Persson och hennes kollegor vid SEI att konsekvenserna också kommer att påverka förhållandevis förskonade länder som Sverige.

– Det tas inte upp så mycket i den här rapporten, men det är viktigt att också se de gränsöverskridande klimateffekterna. Det kan handla om att vara beroende av livsmedel från andra länder, att ha investeringar i sårbara länder – och migration, som ju är en stor fråga, säger Åsa Persson.

Jörn Spolander/TT

UNEP (United Nations Environment Programme) bildades 1972 efter en miljökonferens för FN i Stockholm.

Organisationens uppdrag är att leda och samordna FN:s miljöarbete – och att "förbättra människors livskvalitet på sätt som inte går ut över framtida generationers livskvalitet".

I uppdraget ingår även att organisera konferenser och främja samarbete mellan länder för en hållbar utveckling.

Exempelvis sammanställer UNEP rapporter om klimatförändringar, miljögifter och energiresurser.

Högkvarteret ligger i Kenyas huvudstad Nairobi. Organisationen leds för närvarande av den danska ekonomen Inger Andersen, som tidigare varit verksam vid bland annat Världsbanken.

Källa: unep.org