Nationaldagen den 6 juni är en helgdag sedan 2005. Arkivbild.
Nationaldagen den 6 juni är en helgdag sedan 2005. Arkivbild. Bild: Jan Erik Henriksson/TT

Grattis Sverige - läs vår historia i nio punkter

Ett halvt årtusende sedan Gustav Vasa blev kung: en borg, en bro, ett berg och en by har format Sverige. Från fattigland till välfärdsnation. Från kungamakt till demokrati, tryckfrihet och rösträtt. Och 208 år utan krig. Här är nio tidpunkter som format dagens Sverige sedan den 6 juni 1523.

ANNONS

Roggeborgen, Strängnäs, 1523:

Gustav Eriksson Vasa valdes till kung i Roggeborgen i Strängnäs den 6 juni 1523. Danskarna ockuperade Stockholm och slottet Tre Kronor, Gustav Vasas pappa hade halshuggits på order av danske kungen Kristian i Stockholms blodbad tre år tidigare, liksom många andra som ville ta makten i Sverige.

Gustav Vasa vittrade hämnd och ville ha makt. Vid midsommartid intog han Stockholms slott.

Embryot till en nationalstat föddes, enligt vissa. Med en envåldshärskares metoder kontrollerade Gustav Vasa ett land med runt 600 000 invånare.

Katolska kyrkan slängdes ut, mark beslagtogs i reformationen och Bibeln snabböversattes och blev grunden till ett spritt svenskt språk. Och Vasas fogdar samlade in skatt.

ANNONS

Men hade det betydelse för Sveriges invånare?

Professor emeritus Rolf Torstendahl på Uppsala universitet, expert på hur historia skrivs, är tveksam:

– Man har väldigt lätt att överskatta valet av Gustav Vasa. Det här med statsmaktens former är överskattat jämfört med den sociala utvecklingen. Att vi fick en svensk kung i stället för en dansk-svensk-norsk kung gjorde ytterst liten skillnad för människor.

Men Strängnäs kommer att fira 500 år.

– Det blir galej, säger Anna Kanon i Strängnäs, som äger hotellet Laurentius invid Roggeborgen

Själv tar uppståndelsen med ro.

– En annan är uppvuxen här och fått inpräntat att Gustav Vasa valdes i Strängnäs. Men grundaren till hotellet har namnsatt rum efter personer som har anknytning till Strängnäs. Rum nummer tolv heter Gustav Vasa. Det är det minsta, säger Kanon.

Men Gustav Vasa och hans släkt är inpräntade i svensk historia och styrde Sverige till 1654 då drottning Kristina abdikerade och blev katolik. När tidskriften Populärhistoria bad 30 historiker att välja Sveriges viktigaste personer så segrade Gustav Vasa överlägset, före Axel Oxenstierna, heliga Birgitta, Carl von Linné och Per Albin Hansson.

LÄS MER:Därför bryr sig inte svenskarna om att Sverige fyller 500

.

Brömsebro 1645:

Mitt i Brömsebäcken på gränsen mellan Småland och Blekinge finns en liten bro till en holme med en rest sten. Här slöts freden 1645 som tvingade Danmark att överlämna bland annat Halland, Härjedalen, Jämtland och Gotland.

ANNONS

Drömmen om att bli en stormakt fick Gustav II Adolf att dra ut i det 30-åriga kriget, och tyska barn varnas fortfarande för att ”svensken kommer” om de inte sköter sig.

Den svenska hären slog sig fram långt till det som i dag är södra Tyskland, även om kungen stupade i Lützen 1632.

Genom Westfaliska freden 1648 tog 30-åriga kriget slut. Europas länder fick gränser.

Sverige sträckte sig öster om nuvarande S:t Petersburg och ned i tyska Pommern. Skåne, Blekinge, Halland och Bohuslän blev sedan svenskt i freden i Roskilde 1658.

Finland var redan vårt, och invånarantalet blev runt en miljon.

Därmed ”nådde den svenska stormaktsambitionen sin höjdpunkt, vilket kom att prägla den nationella självbilden under lång tid”, har historikern Kekke Stadin, professor på Södertörns högskola, noterat.

.

Öjfjället 1719:

En kula i tinningen och Karl XII var död. Skjuten vid den norska fästningen Fredriksten, Halden, den 30 november 1718.

Den svenska stormaktstiden var slut. Och hans armé gick till reträtt över norsksvenska fjällen. Det slutade i en stormkatastrof: Över 4 000 av 7 000 soldater dog. Återtåget kallas kort för karolinernas dödsmarsch.

– Det känns sorgligt när man står där vid karolinergravarna i Handöl, vilket öde både människor och djur gick till mötes. Man får rysningar, säger Camilla Eriksson på Storliens högfjällshotell nära dödsfjället.

ANNONS

– Det är vackert, men det är väldigt svårt och utmanade att gå dit.

Karolinernas dödsmarsch blev avslutningen på krigarkungens eviga härtåg, med en avgörande förlust 1709 i Poltava i nuvarande Ukraina.

”Vid Poltava började Sveriges lycka, men Rysslands stora olycka. Att vara en stormakt kostar många krig och blodsoffer – bättre att vara en halvstor makt som Sverige och odla sin fred, potatis och välfärd”, skriver professor Kent Zetterberg i tidskriften Populärhistoria.

.

Gävle 1766:

Ståndsriksdag och Sverige antog en tryckfrihetsförordning som bara för några veckor sedan togs upp på Unescos världsarvslista. Men striden att driva igenom lagen var hård efter år av auktoritärt styre och svajig kungamakt.

Sverige har drygt 1,5 miljoner invånare, många är inte läskunniga. Men de som är det vill se att det skrivna ordet är fritt och att statens handlingar är offentliga.

Ledande i kampen var den österbottniske prästen Anders Chydenius. Han drev sitt parti – Mössorna – att få igenom tryckfrihetsförordningen med motstånd från konservativa partiet Hattarna.

Förändringen i Sverige var enorm, säger Rolf Torstendahl.

– Det var en revolution. Makten flyttades från kungens närmaste krets till riksdagen. De som hade bildning och kultur gjorde sig gällande. Därmed skapades yttrande- och tryckfrihetsförordningen.

.

Stockholm den 6 juni 1809:

Frihetstiden blev kort: från 1719 till 1771, då Gustav III blev kung. Året därpå genomförde han en statskupp och höll hårt i makten tills han mördades på en maskeradbal på Operan i Stockholm 1792.

ANNONS

Sonen Gustav IV Adolf avsattes i en statskupp efter ett misslyckat krig mot Ryssland.

På några veckor snabbskrevs en ny regeringsform där kungens makt kraftigt minskades.

Datumet är en anledning till den svenska nationaldagen. Regeringsformen höll sig i stort fram till 1974.

.

Karlstad 1905:

Frimurarlogen i staden blev platsen där en fredlig separation mellan Sverige och Norge blev verklighet. Sverige hotade när Norge ville göra sig fritt från den påtvingade unionen från 1814. Norge krävde folkomröstning. Över 368 000 norrmän röstade för ett slut på unionen. 184 uppges ha röstat nej. Risk för krig ruvade.

Men i frimurarlogen i Karlstad träffades fyra representanter vardera för Sverige och Norge på sensommaren. I september undertecknades Karlstadkonventionen. ”Att den skedde på fredlig väg var långsiktigt viktigt och ett tänkvärt exempel i världen i dag”, skriver professor Maria Ågren.

.

Fogelstad 1921:

Åren 1919–1921 ses av historiker som extra viktiga. Professor Christina Florin på Stockholms universitet har konstaterat att den andra halvan av Sveriges vuxna befolkning, kvinnorna, fick rösträtt i beslutet som klubbades 1919 och tillämpades i valet 1921.

Rösträtten var en grundläggande framgång. Målet var ett jämställt samhälle. I byn Fogelstad i Sörmland samlades ett kvinnligt kollektiv – med visionärer som Elin Wägner, Elisabeth Tamm, Ada Nilsson och Kerstin Hesselgren – som ville se en fortsättning.

ANNONS

”Tanken var att kvinnor, som nyligen hade fått rösträtt, behövde lära sig mer om hur samhället fungerar – för att kunna använda sin rösträtt på bästa sätt”, har professor Malin Ågren konstaterat. Och en kvinnorörelse var född.

.

Ådalen 1931:

En strejk i Ådalen ledde till sammandrabbningar mellan strejkande och strejkbrytare. Vid en ny protestmarsch följande dag hade militär kallats in till orten Lunde. De öppnade eld mot demonstranterna. Fem sköts till döds och fem skadades.

Skotten i Ådalen kom att forma svensk politik och anses ha varit en anledning till att Socialdemokraterna, som ansåg att även demonstranterna hade del i skulden, segrade i valet 1932. Därefter behöll partiet makten obrutet i 44 år.

Ett folkhem byggdes, Sverige höll sig utanför världskrig och blev världsledande i social välfärd.

.

Strängnäs den 6 juni 2023:

Sverige firar nationaldag. Regeringen styrs av en uppgörelse som slöts på Tidö slott, uppbyggt av rikskansler Axel Oxenstierna under stormaktstidens 1600-tal och sex mil från Strängnäs.

Monarkin finns kvar som ceremoniellt ämbete efter Torekovuppgörelsen 1971 och kung Carl XVI Gustaf reser till Strängnäs. Ett nytt halvmillennium väntar.

LÄS MER:Därför bryr sig inte svenskarna om att Sverige fyller 500

Vasastenen vid Rättviks kyrka restes år 1893 till minne av Gustav Vasas tal till dalkarlarna 1520.
Vasastenen vid Rättviks kyrka restes år 1893 till minne av Gustav Vasas tal till dalkarlarna 1520. Bild: Adam Wrafter/SvD/TT
Gustav Vasa.
Gustav Vasa. Bild: Pressens Bild/TT
Med Karl XII:s död föll stormaktsdrömmen.
Med Karl XII:s död föll stormaktsdrömmen. Bild: TT
Professor emeritus Rolf Torstendahl på Uppsala universitet.
Professor emeritus Rolf Torstendahl på Uppsala universitet. Bild: Foto: Privat
ANNONS