Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Forskare har analyserat lämningar från 38 personer från sex olika begravningsplatser i Sigtuna. Arkivbild.

Denna artikel ingår för dig som är kund.

Hälften invandrare i vikingastad

Hälften av invånarna i vikingatidens Sigtuna var invandrare. Det visar en omfattande studie av lämningar från sex olika begravningsplatser.

Vid det formella grundandet, cirka år 980, blev Sigtuna en av Sveriges första egentliga städer. Under vikingatiden blev det en av Europas viktigaste handelsplatser – men få känner kanske till att samhället därför också blev högst internationellt.

Du läser nu en av dina fria artiklar på bohuslaningen.se

- Den som ville göra någonting, arbeta sig upp inom kyrkan eller i politiken, var först tvungen att åka till Sigtuna. Det var som ett vikingatida skandinaviskt Shanghai eller London, säger Anders Götherström, professor i molekylär arkeologi vid Stockholms universitet.

Stor variation

Nu visar en ny studie som publiceras i den vetenskapliga tidsskriften Current Biology att så mycket som hälften av invånarna i Sigtuna i själva verket invandrat från andra platser.

Studien, som är den största i sitt slag som gjorts i Sverige, bygger på analyser av lämningar från 38 personer som levde och dog i staden mellan cirka år 900 och 1 100.

Resultaten visar på en stor variation i både genetisk sammansättning och ursprung, säger Götherström som är en av ledarna i det större ATLAS-projektet inom vilken studien är gjord.

"Inte unikt"

Många av lämningarna har kunnat härledas till Danmark, Norge och södra Sverige – men också längre bort som brittiska öarna, Ukraina, Litauen, norra Tyskland och andra delar av Centraleuropa.

- Folk rörde sig intensivt mellan populationshubbar som Riga, Kiev och Ribe.

På det sättet är dagens rörlighet inte unik, förklarar Götherström.

ATLAS-projektet syftar till att kartlägga genetiken i Nordeuropa – och en stor missuppfattning är att man ska hitta någonting som är isolerat ursvenskt.

- Svensken finns inte genetiskt, vi har plockat på oss delar från hela världen. Och ju mer genetik vi kartlägger, desto mer ser vi att människan rört på sig hela tiden.