Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Sjukvårdspersonal förbereder en dos av covid-vaccin. Arkivbild.
Sjukvårdspersonal förbereder en dos av covid-vaccin. Arkivbild. Bild: Danny Lawson/AP/TT

Här är svaren på vanliga vaccinfrågorna

Är covidvaccinen slarvigt framtagna? Behöver den som varit sjuk vaccinera sig? Kommer vi verkligen kunna vaccinera alla som vill till sommaren?
Funderingarna är många. Här är svaren på de vanligaste frågorna.

Det beror på vem du är – och hur tillgången på vaccin kommer att se ut under våren.

Vi en pressträff den 17 februari meddelade regeringen att vaccineringen kan ta längre tid än väntat men att det nationella målet står fast om att alla som vill ska erbjudas vaccin före halvårsskiftet. Men tempot hänger på hur leveranserna av vaccindoser ser ut, hittills under året har det förekommit förseningar vilket bromsat upp takten.

I övrigt så sker vaccineringen i olika faser, där ålder, riskfaktorer och vad du arbetar med avgör när du kommer erbjudas att ta vaccinet. I fas ett, som inleddes i februari, ges vaccinet exempelvis till dem som bor på särskilda boenden för äldre eller som har hemtjänst.

I fas två vaccineras bland andra personer som är 65 år och äldre, personer som genomgått benmärgs- eller annan organtransplantation eller som får dialys. Det erbjuds också personer över 18 med LSS-vård.

Fas tre omfattar vaccinering av personer från 18 år som tillhör vissa riskgrupper. Även personer med tillstånd som gör det svårt att följa myndigheternas råd, som demenssjukdom eller kognitiv funktionsnedsättning, samt personer som lever i socialt utsatta situationer ingår.

I fas 4 kommer vaccinet erbjudas till övriga vuxna.

Mer om prioriteringsordningen går att läsa hos Folkhälsomyndigheten.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar alla som har haft covid-19, även dem med antikroppar, att ta vaccinet. Så fort man tillfrisknat helt från sjukdomen kan man vaccineras.

– Ett skäl är att vi vet inte hur länge skyddet sitter kvar, säger Ali Mirazimi, professor och vaccinforskare vid Karolinska institutet.

De vaccin som godkänts är inte fullt utprövade på barn vilket gör att vaccination av barn inte erbjuds i nuläget.

– Man börjar sällan en vaccination på barn, innan man har mer data. Det andra skälet är att vi inte har sett att viruset gör barnen så sjuka, de blir i de flesta fall knappt sjuka alls eller väldigt milt sjuka, säger Ali Mirazimi.

Om ett barn riskerar att bli allvarligt sjuk av covid-19 kan barnets läkare göra en individuell bedömning, skriver Folkhälsomyndigheten.

Ja. Alla vaccinationer är frivilliga i Sverige.

Om man jobbar inom det offentliga så är svaret nej, en arbetsgivare kan inte tvinga en arbetstagare att ta vaccinet. I den svenska grundlagen står att ”varje medborgare är gentemot det allmänna skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp” , och dit hör vaccineringar.

Däremot kan arbetsgivare under vissa förutsättningar behöva göra förändringar i verksamheten för att förhindra att smitta sprids, skriver SKR.

I den privata sektorn är det däremot inte grundlagsskyddat att förhindra kroppsliga ingrepp. Där är det i stället god sed på arbetsmarknaden som gäller, enligt Petra Herzfeld Olsson, professor i arbetsrätt vid Stockholms universitet.

– Då är det behoven för arbetsgivaren som ställs i relation till ingreppet. I det här fallet är det alltså ett väldigt stort ingrepp, har hon tidigare sagt till TT.

Däremot skulle arbetsgivare kunna tänkas kräva vaccinering inför anställning.

Nej, det finns ingen möjlighet att välja, eftersom tillgången till vaccinerna är begränsad.

Enligt Folkhälsomyndigheten ska den som är vaccinerad fortsätta att följa de allmänna råden.

– Du kommer inte att bli sjuk, med stor sannolikhet. Men att kunna leva som vanligt – vi får se hur spridningen i samhället utvecklar sig. Jag tror vi kommer att få leva med restriktioner och rekommendationer ett tag till, tills man ser att det har en påverkan i samhället, säger Ali Mirazimi.

– Man kan tänka sig att största delen av samhället ska vaccineras, så det kan ta ett tag. Förhoppningsvis efter sommaren, under hösten, går vi åt det hållet, säger Ali Mirazami.

Den som tar vaccinet skapar ett skydd mot allvarlig sjukdom, men det är inte säkert att alla har ett heltäckande skydd. Men risken är alltså mindre att du blir allvarligt sjuk.

– Det Pfizer och Modernas vaccin visat är att det ger ett 95-procentigt skydd. Det betyder att i stort sett alla kan vara skyddade så att de inte blir sjuka. Men man kan kanske fortfarande bli infekterad, och du kanske till och med sprider viruset, säger Ali Mirazimi.

Det är i nuläget oklart. De studier som gjorts på vaccinen visar hur de i olika grad skyddar mot sjukdom men man vet ännu inte i vilken omfattning vaccinet också bidrar till att stoppa smittspridningen.

– Det som vi vet är att även om vi kanske sprider viruset sprids det inte på samma sätt, för du har inte lika mycket virus i kroppen och du kommer inte att utsöndra virus lika länge, säger Ali Mirazimi.

De tre vaccinerna ges alla i två doser med ett visst mellanrum, men bygger på två helt olika tekniker.

Två av dem (från Moderna och Pfizer-Biontech) innebär att sprutan innehåller korta mRNA-sekvenser, samma sekvens som viruset använder sig av för att tillverka det så kallade spikeproteinet, som viruset använder för att binda till cellerna. Tanken är att kroppen ska lära sig att känna igen detta nyckelprotein och bilda antikroppar mot det.

Det tredje godkända vaccinet (som tillverkas av Astra Zeneca) bygger på ett inaktiverat förkylningsvirus, ursprungligen från schimpanser, som för med sig koden för samma spikeprotein, som kroppen är tänkt att reagera på och bilda immunitet mot.

– Modernas och Pfizers vaccin pekar åt samma håll, det finns ingen data som säger att det ena är bättre än det andra. De är extremt bra båda två, säger Ali Mirazimi.

Enligt en studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften The Lancet visade sig skyddseffekten av Astra Zenecas vaccin vara 81 procent om man lät det gå tolv veckor mellan de två doserna. När man gett den andra sprutan redan efter sex veckor har effekten visat sig ligga på 55 procent.

När det gäller den brittiska varianten, som nu är vanlig i Sverige, finns hittills inget som tyder på att vaccinet inte fungerar.

När det gäller den sydafrikanska varianten, som också finns i Sverige, finns vissa studier som pekar på att den är något mindre känslig för vaccin, men underlaget för påståendet har än så länge ansetts som "icke tillfredsställande".

För den brasilianska virusvarianten, som också nyligen hittats i Sverige, finns än så länge inga uppgifter om hur vaccinet skyddar.

Enligt Tomas Bergström, professor i klinisk mikrobiologi vid Göteborgs universitet, är det viktigt att hålla koll på de olika mutationerna just för att undersöka hur de står emot vaccin.

– Om vi får en smittspridning bland vaccinerade innebär det att vi har en variant som lyckats mutera sig ur vaccinets grepp och då måste vi agera för att uppdatera vaccinet, säger Bergström.

I ett scenario där mutationer står emot vaccin kan vaccinen ändras så att de ger antikroppar mot de nya varianterna. Enligt industrin skulle det kunna ske så snabbt som på några veckor.

De vaccin som nu används i Sverige behöver ges i två doser.

– Man börjar skapa ett visst skydd vid första dosen, som kanske är mätbart efter några veckor. Någon vecka efter andra dosen har data visat att man fått ett fullständigt skydd, säger Ali Mirazimi.

De tekniker vaccinen bygger på är förhållandevis nya varför det funnits en oro för vad som händer när de testas på miljoner människor. Än så länge är en övervägande majoritet av biverkningarna milda och förvånansvärt lika varandra, visar en genomgång som vetenskapliga tidskriften Nature gjort.

Enligt USA:s system för att fånga upp biverkningar, VAERS (Vaccine Adverse Events Reporting System), rapporterar 372 av en miljon vaccinerade icke-allvarliga biverkningar, såsom övergående smärta vid injektionsstället, huvudvärk och/eller trötthet, för något av de två mRNA-vaccinerna.

I Storbritannien har miljoner människor fått den andra typen av vaccin, det som bygger på ett inaktiverat förkylningsvirus. Enligt britternas system, Yellow Card Scheme, resulterar 4 000 av en miljon givna doser i smärta vid injektionsstället, huvudvärk och/eller trötthet.

Systemen bygger dock på självrapportering, vilket enligt forskarna betyder att det verkliga antalet troligtvis är högre. Sammantaget, skriver Nature, visar sammanställningen att antalet biverkningar är fler än för det vaccin som ges mot vanlig säsongsinfluensa, framför allt för mRNA-vaccinerna, eftersom de ger ett starkare immunsvar än den andra varianten. Å andra sidan innebär biverkningarna att vaccinet har effekt.

Dödsfall i samband med vaccineringarna har förekommit, även i Sverige. Inget dödsfall har dock, än så länge, kunnat kopplas direkt till vaccinet.

– Det är ingen bra strategi. Man ska tänka på att i världen har flera miljoner vaccinerats och än så länge har vi inte fått några stora varningar, så på det sättet känns vaccinet väldigt tryggt. Sedan kan man alltid tala om biverkningar som eventuellt dyker upp efter några år. Det vet vi inte, för vi är inte där. Men sannolikheten för det är väldigt låg, för de flesta biverkningar brukar dyka upp vid vaccinationstillfället, säger Ali Mirazimi.

– Det är upp till var och en att välja, men utan vaccinet kommer vi inte att komma ut ur pandemin. Jag tror vaccinet är svaret, fortsätter han.

– Jag skulle säga nej. Att vaccinet kom så väldigt fort handlar för det första om att vi visste exakt vilken del av viruset vi skulle använda för att göra vaccinet, något som baseras på många års forskning. Det andra skälet är att en massa företag faktiskt tog tag i detta, det brukar normalt inte heller hända. I och med att det är en pandemi av den här kalibern så öppnade dessutom i stort sett alla regeringar och bidragsgivare sina kassor, så resurser var det inte brist på, säger Ali Mirazimi och fortsätter:

– Företagen bakom vaccinen har gjort precis lika stora fas-studier som normalt krävs för att få ett vaccin godkänt, så de har inte tummat på någonting i själva säkerhetsdelen. Och de regulatoriska myndigheterna har i stort sett lagt allt annat åt sidan. Lägger du ihop den här kraftsamlingen är det förklaringen till att det gått snabbt, inte att man har hoppat över några steg.

– Skillnaden är att pandemrix inte testades på samma sätt. Man ska tänka på att både Modernas och Pfizers vaccin baseras på samma koncept, som har testats på varsitt håll på tiotusentals människor. De hänger inte heller alls ihop med svininfluensavaccinet, det är två helt olika virus och vaccinen har tillverkats på två helt olika sätt, säger Ali Mirazimi.

Ali Mirazimi, professor och vaccinforskare vid Karolinska institutet. Arkivbild.
Ali Mirazimi, professor och vaccinforskare vid Karolinska institutet. Arkivbild. Bild: Henrik Montgomery/TT