Högsta domstolens dom i målet mellan staten och Girjas sameby riskerar att dela samerna i två läget, menar Håkan Jonsson, ordförande för Jakt- och fiskesamerna i Sametinget. På bilden syns renar på berget Biergenis i Sorsele, Västerbotten. Arkivbild.
Högsta domstolens dom i målet mellan staten och Girjas sameby riskerar att dela samerna i två läget, menar Håkan Jonsson, ordförande för Jakt- och fiskesamerna i Sametinget. På bilden syns renar på berget Biergenis i Sorsele, Västerbotten. Arkivbild. Bild: Henrik Montgomery/TT

HD avgör tioårig rättstvist om jakt i sameby

Högsta domstolen avkunnar i veckan dom i målet mellan staten och Girjas sameby – en dom som riskerar att dela samerna i två läger, enligt Håkan Jonsson, ordförande för Jakt- och fiskesamerna i Sametinget.
– Oavsett hur domen faller kommer vi utanför samebyarna att vara förlorare, säger han.

ANNONS

Har staten eller samebyn bäst rätt till småviltsjakt och fiske i Girjas sameby – och vem får upplåta den jakträtten till andra? Den frågan har varit i centrum för den långa rättsprocess som pågått sedan Girjas sameby lämnade in stämningsansökan mot staten i Gällivare tingsrätt 2009.

Staten yrkar att det är den som markägare som har rätt att bestämma över jakt och fisket, medan samebyn endast har rätt att utöva jakt och fiske. Girjas yrkar motsatt att samebyn ensamt ska äga upplåtelserätten till jakten och fisket – en rättighet som de anser tillkommer dem genom urminnes hävd.

För Girjas handlar målet om att få ned påfrestningen på rennäringen i området, säger Matti Blind Berg, samebyns ordförande. Huruvida en dom till fördel för Girjas skulle kunna slå mot samer utanför samebyarna är inte en fråga som hör hit, enligt honom.

ANNONS

– Vi får förhålla oss till domen när den kommer, och sedan får vi hantera den internt i det samiska samhället, säger han.

Splittring

Håkan Jonsson, ordförande för jakt- och fiskepartiet i Sametinget, menar att frågan splittrar samerna. Enligt honom kommer samer utanför samebyarna att drabbas oavsett utgång – vinner staten i HD blir det svårt att driva ett mål i framtiden om samisk rätt för jakt och fiske, vinner Girjas blir samerna utanför samebyn närmast utestängda från jakten, då den i stället kan upplåtas till "högstbjudande", hävdar Jonsson.

– Ironiskt nog så tror jag att det som gör att vi kan få behålla vår jakt är att staten vinner, inte samebyn.

I dag ligger ansvaret för att upplåta jakt och fisket i området hos länsstyrelsen.

Håkan Jonsson anser att Girjas hamnade fel redan från början i processen.

– Det blir fel att samebyn kräver ensamrätt och utger sig för att representera samerna. Att staten också behandlar det på det sättet gör mig ytterst besviken. De skulle med lätthet kunna hävda att det inte är en samisk rätt ni kräver, utan ni kräver rätt för en samisk organisation.

"Nytt kapitel"

Matti Blind Berg, Girjas ordförande, har goda förhoppningar om att de får rätt i HD, då de till stor del fått det i tidigare instanser.

ANNONS

– Det kommer ett nytt kapitel nu, vi får vända blad och gå vidare. Vi lägger det bakom oss, det är trots allt tio år som har förflutit.

Håkan Jonsson utesluter dock inte nya juridiska prövningar – där han ser en process mellan icke renskötande och renskötande samer framför sig.

– Detta är en brännhet fråga och många samer som bor här uppe är beroende av jakten och även fisket, att vi då bara skulle nöja oss, det tror jag inte. Det är ett scenario som är olyckligt för samerna som folk, men det känns oundvikligt.

Högsta domstolen meddelar dom i målet på torsdag.

Marc Skogelin/TT

Britt Sparrock, sametinget, Per-Olof Nutti, ordförande sametinget och Anders Kråik, sametinget, fotograferade i samband med att huvudförhandlingen mellan Girjas sameby och staten inleddes i Högsta domstolen. Arkivbild.
Britt Sparrock, sametinget, Per-Olof Nutti, ordförande sametinget och Anders Kråik, sametinget, fotograferade i samband med att huvudförhandlingen mellan Girjas sameby och staten inleddes i Högsta domstolen. Arkivbild. Bild: Tomas Oneborg/SvD/TT
Girjas sameby sträcker sig från inlandet mellan Gällivare och Kiruna, ut till landsgränsen mot Norge. Girjas avlånga yta har i likhet med andra samebyars uppstått av att den naturligt följer renarnas vandring.

Sedan 1993 har allmänheten haft möjlighet att jaga i större delen av den svenska fjällkedjan. De statliga länsstyrelserna sköter tillstånd och återrapportering.

Den fria småviltjakten har lett till upprepade protester från samiskt håll. De har bland annat hävdat att de är bäst lämpade att avgöra var jakt kan ske utan att störa renarna.

Girjas sameby, med stöd av Svenska samernas riksförbund, stämde staten 2009. Rättegången i Gällivare tingsrätt hölls sex år senare.

Girjas yrkade på att ensamt få styra över jakten och fisket inom samebyns område ovan odlingsgränsen. Tingsrätten gav samebyn rätt i sin dom februari 2016.

Medan samiska representanter fällde glädjetårar över domen kom oroliga kommentarer från jägarhåll, som befarade att småviltjakten skulle begränsas eller bli mycket dyrare med samisk beslutanderätt.

Staten överklagade domen och hovrättsförhandlingar hölls i slutet av 2017. Hovrätten meddelade sin dom den 23 januari 2018, där de kom fram till att Girjas har större rätt än staten till jakten och fisket inom samebyns område, men att samebyn inte har rätt att utan statens samtycke upplåta jakt- och fiskerätt.

Domen uppfattades av många som otydlig och överklagades av båda parter. I september 2018 beviljades målet prövningstillstånd i Högsta domstolen. Huvudförhandlingen pågick i sex veckor och avslutades i oktober 2019, tio år efter att processen inletts i Gällivare tingsrätt.

Girjas sameby är en fjällsameby i Norrbottens län. Samebyn har sina åretruntmarker i Gällivare kommun.

Samebyn sträcker sig från inlandet mellan Gällivare och Kiruna, ut till landsgränsen mot Norge. Girjas avlånga yta har i likhet med andra samebyars uppstått av att den naturligt följer renarnas vandring.

I Sverige finns det 51 samebyar. En sameby är inte en by, utan ett geografiskt område där renskötsel bedrivs.

ANNONS