Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

När poliserna blir fler får det effekter för resten av rättskedjan. Arkivbild.

Hela rättskedjan saknar personal

Det är inte bara polisen som står inför stora rekryteringsbehov. Även åklagarna, domarna och kriminalvårdarna behöver bli många fler – annars är risken stor för flaskhalsar i rättskedjan de kommande åren.

- Om vi inte har platser för att häkta misstänkta, eller åklagare som kan driva brottmål, eller om det blir omfattande köer till domstolarna, då blir det ett stort problem. Det är viktigt att se hela kedjan, säger Martin Klaar, kompetensförsörjningschef på Kriminalvården.

De kommande sex åren ska antalet polisanställda öka med 10 000 personer – så lyder det ambitiösa mål som polisen strävar emot. Med en betydligt större Polismyndighet får man anta att fler brott kommer att lösas, och lämnas vidare till nästkommande steg i rättskedjan. Där man också ser stora rekryteringsbehov framför sig, som måste tas itu med omgående.

En fördröjning

- Man kan inte vänta och se. Än så länge har naturligtvis inte antalet poliser ökat, utan det kommer på sikt. Men då är det försent att starta en rekrytering av ytterligare åklagare, säger riksåklagare Anders Perklev.

Rekryteringen av åklagare tar lång tid, tre år från anställning till att man är färdig. För att behålla antalet åklagare i Sverige oförändrat, och kompensera för exempelvis pensionsavgångar, behövs 50 nya åklagare rekryteras varje år. Men Anders Perklev anser att man behöver lägga till ytterligare 25 personer, vilket är det mesta Åklagarmyndigheten i nuläget har kapacitet att utbilda varje år.

- Jag tror att vi skulle behöva rekrytera maximalt antal åklagare per år under ett antal år framåt. Vi kan bara växa långsamt, och för att inte hamna i en situation där vi är för få åklagare när polisen är fulltalig 2024 måste vi redan nu rekrytera åklagare. Men då måste vi ha ekonomiska förutsättningar för det, och det har vi ännu inte.

Straffskärningar påverkar

Kriminalvården ser ett stort rekryteringsbehov framför sig – även när polissatsningen inte är medräknad. Exempelvis påverkar straffskärpningar verksamheten, liksom det faktum att man efter en lagändring tar över ett stort antal transporter som polisen tidigare utfört. Under våren har 200 nya medarbetare rekryterats till detta, fram till 2021 behövs cirka 700 personer ytterligare. Men behovet kan bli ännu större, om poliserna samtidigt blir fler.

- Vi ska ju ta över transporter till exempelvis häktningsförhandlingar. Så om polisen blir fler, griper fler och fler häktas, då kommer det också bli mer transporter, säger Martin Klaar.

Med stor sannolikhet kommer också domstolarna att påverkas av satsningen på polisen, konstaterar Marie Eriksson, chef på Arbetsgivarenheten på Domstolsverket. En utmaning i rekryteringen av nya domare är att utbildningen sträcker sig över många år, och längs vägen finns det många möjligheter att vika av mot andra typer av tjänster. Dessutom kan det på en del håll vara svårt att locka personal.

- Möjligheterna att rekrytera är olika runtom i landet. På några enstaka platser så har det hänt att vi till och med inte har en enda sökande på domartjänster, säger Marie Eriksson.

Fotnot: Intervjun med Anders Perklev gjordes före den 31 maj, då han slutade som riksåklagare.