Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den som fått avslag på sin asylansökan kan få uppehållstillstånd för att plugga på gymnasiet – om en rad olika karv uppfylls. Arkivbild.

Denna artikel ingår för dig som är kund.

Hur funkar gymnasielagen?

Över 9 000 ungdomar berörs av den så kallade gymnasielagen. Nu har Migrationsverket börjat pröva ansökningarna igen efter ett tillfälligt stopp. Här går vi igenom vad lagen handlar om, varför den stoppades – och vad som gäller nu.
Vad handlar lagen om?

Lagen som trädde i kraft den 1 juli 2018 är tänkt att innebära att ensamkommande som fått avslag på sin asylansökan får en ny möjlighet att stanna i Sverige om de studerar.

Du läser nu en av dina fria artiklar på bohuslaningen.se

Vem får ja på sin ansökan?

Reglerna är väldigt specifika:

Personen ska ha ansökt om asyl första gången den 24 november 2015 eller tidigare. Även personer som anlände före den 24 november men fick sin asylansökan registrerad först efter detta datum omfattas.

Personen ska ha varit minderårig vid asylansökan, men över 18 år när beslutet om utvisning kom.

Mer än 15 månader ska ha gått innan beslutet kom. Beslutet ska ha kommit den 20 juli 2016 eller senare.

Personen ska studera, ha studerat eller ha för avsikt att studera på gymnasienivå i Sverige.

Personen ska befinna sig i Sverige när den ansöker.

Ansökningstiden gäller från och med den 1 juli till och med den 30 september 2018.

Varför stoppades lagen?

Lagen är brett kritiserad av både politiska partier och tunga remissinstanser. Två av fyra migrationsdomstolar (Stockholm och Malmö) underkände lagstiftningen och vägrade att använda den. Migrationsdomstolen i Göteborg bad om EU-domstolens vägledning.

Den rättsliga kritiken har handlat dels om att lagen var svårtillämpad, dels om att tidigare krav på att kunna styrka sin identitet mildras.

Vilka krav ställs nu på att kunna bevisa sin identitet?

I den aktuella lagtexten är det nu formulerat att"Uppehållstillstånd får beviljas även om utlänningens identitet är oklar och han eller hon inte kan göra sin uppgivna identitet sannolik."

Med andra ord: Den sökande ska ha försökt visa vem denne är – men några bevis i form av skriftliga dokument eller pass krävs inte.

Det här har fått migrationsdomstolar att slå bakut, då de anser att lagen går stick i stäv med Sveriges åtagande i EU – bland annat Schengenöverenskommelsen. Men frågan har prövats av Migrationsöverdomstolen som nu gett grönt ljus.

Bakgrunden till de sänkta kraven är att många av de berörda helt saknar id-handlingar.

Vad händer när en person fått ja på sin ansökan?

Den som får ja på sin ansökan får ett uppehållstillstånd på 13 månader. Efter det kan uppehållstillståndet förlängas, men då krävs "aktivt deltagande" i studierna. Än så länge finns det inga riktlinjer för vad "aktivt deltagande" innebär. Migrationsverket ska ta fram det under 2018.

Vad händer efter studierna?

Den som fullföljt sin gymnasieutbildning har sex månader på sig att hitta ett jobb. Om personen gör det kan hen ansöka om permanent uppehållstillstånd. För att få permanent uppehållstillstånd vid försörjning ställs en rad krav:

Arbetsgivaren måste anmäla anställningen till Skatteverket senast en månad efter att den påbörjades.

Att personen kan försörja sig genom anställningen eller näringsverksamhet. Inkomsten måste vara tillräcklig för att personen ska klara sig utan försörjningsstöd.

Anställningen måste fortgå i minst två år från det datum Migrationsverket fattar sitt beslut.

Anställningen får inte vara subventionerad av till exempel Arbetsförmedlingen.

Inkomsten, försäkringsskydd och övriga anställningsvillkor måste uppfylla villkoren i svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket/branschen.