Projektets huvudaktörer är israeliska privata SpaceIL och statliga IAI. Dessa samarbetar med det svenska företaget SSC (Swedish space corporation) vars antenner såg till att farkosten kunde kommunicera med kontrollrummet i Yehud.
- Otroligt tråkigt, säger Linda Lyckman, chef för teknologi och innovation vid SSC, till TT från rymdbasen Esrange utanför Kiruna varifrån signalerna från Beresheet sänts vidare till Israel.
"Vid ett kritiskt ögonblick under landningsfasen inträffade ett fel med huvudmotorn", skriver SCC:s chefsingenjör John Taylor, som är på plats i Tel Aviv, till TT.
Taylor berättar att huvudmotorn inte fungerade som den skulle efter att farkosten hade startats om. "Så rymdfarkosten saktade inte ner och kraschade sedan", skriver han.
"Otrolig bedrift"
Kraschen inträffade ungefär klockan 21.25 svensk tid.
Under de ungefärligen sista 21 minuterna hade sonden motor- och kommunikationsproblem, enligt ansvariga i kontrollrummet.
I en lokal intill följde även premiärminister Benjamin Netanyahu den nervpåfrestande landningen.
- Om man inte lyckas försöker man igen, sade han i ett försök att trösta.
Också Linda Lyckman vill hålla en positiv ton mitt i all bedrövelse:
- Vi är glada ändå. Israel är ett litet land och det är en otrolig bedrift att ha kommit så här långt med de medel de haft.
Tre länder
Beresheet (eller Bereshit) är hebreiska för den bibliska frasen "i begynnelsen". Sonden skickades upp den 22 februari från Cape Canaveral i Florida med en Falcon 9-raket från det privata rymdbolaget SpaceX, ägt av superentreprenören Elon Musk.
Det aktuella avståndet mellan jorden och månen är 384000 kilometer. Men Beresheet tillryggalade 6,5 miljoner kilometer för att i en serie omloppsbanor runt jorden få kraft att slungas in mot månen.
Skulle Israel ha lyckats hade rymdhistoria skrivits. USA, forna Sovjetunionen och Kina är de hittills enda som lyckats mjuklanda en farkost på månens yta.
Detta var det första privatfinansierade försöket att upprepa det.
En tidskapsel
Oavsett misslyckandet måste projektet beskrivas som viktigt för utforskningen av rymden; allt fler privata aktörer intresserar sig för rymden och det här är ett exempel på hur landningar på himlakroppar kan bli möjligt utan stöd från statliga institutioner.
Den en och en halv meter höga farkosten hade utrustning för att mäta månens magnetism, i syfte att öka förståelsen för hur månen formats. All data skulle ha delats med USA:s rymdstyrelse Nasa.
Men efter 47 dagars resa kraschade Beresheet ner i Stillhetens hav och kommer aldrig mer att höras av.
Ombord fanns också en slags tidskapsel med bibeln, barnteckningar, israeliska melodier, minnen från en överlevare av Förintelsen samt den israeliska flaggan.
Bakom farkosten och projektet står den israeliska organisationen Space IL, vars syfte egentligen är att få ungdomar att intressera sig för tekniska yrken.
Organisationen deltog förra året i en tävling där deltagarna skulle utveckla den första privatfinansierade rymdfarkosten att landa på månens yta. Tävlingen ställdes in, men organisationen fortsatte sitt arbete.
Totalt drygt 100 miljoner dollar har projektet kostat, vilket motsvarar drygt 920 miljoner kronor. Största delen av pengarna kommer från privata finansiärer.
Källa: SSC