Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Ett beslut om att stoppa pengaöverföringar från utsidan in till fängelser och häkten har gjort att de intagna har lite att röra sig med. Arkivbild från Hallanstalten.
Ett beslut om att stoppa pengaöverföringar från utsidan in till fängelser och häkten har gjort att de intagna har lite att röra sig med. Arkivbild från Hallanstalten. Bild: Jonas Ekströmer/TT

JO: Svårt få pengar i fängelse att räcka

Kriminalvårdens beslut att stoppa pengaöverföringar till landets fängelser väckte ramaskri där inne.
Fångarna får visst gehör av Justitieombudsmannen, som förstår att många får svårt att få veckopengen att räcka.

Kriminalvårdens beslut i februari förra året – ett totalstopp för överföringar av pengar från utanför murarna – bedöms inte bryta mot fångars grundläggande fri- och rättigheter, enligt ett utlåtande från Justitieombudsmannen (JO).

Däremot innebar det "en tydlig och negativ förändring för många intagna, framför allt när det gäller det ekonomiska utrymmet för vissa inköp och utgifter", noterar JO. Och möjligen borde det ha utretts närmare vad det skulle få för följder.

"Psykiskt påfrestande"

Beslutet meddelades med fem dagars varsel och följdes av åtminstone ett hundratal anmälningar till JO, både från intagna i häkten och fängelser och deras anhöriga. Även Advokatsamfundet uttalade kritik.

Det plötsliga beslutet innebar till en början att ålderspensionärer och andra som fick utbetalningar från andra myndigheter inte kunde ta emot dessa, vilket JO kritiserar.

Vissa klagade över att de intagnas pengar inte räckte till telefonkort för att hålla kontakten med sina barn på utsidan. Andra över att de små bidrag som betalas ut inte tillnärmelsevis räcker till köp i de kiosker som finns på insidan, eller andra saker som tandvård eller beställning av rättsliga dokument.

"Vi kommer inte kunna köpa cigaretter samt snus, schampo eller frimärken för att skriva till familjen som man har hemma, eller telefonkort för att ringa hem. För mig skulle det vara extremt psykiskt påfrestande, skulle må dåligt", skrev en person som satt i häkte, om de 90 kronor som de intagna då fick varje vecka.

Brister i systemet

Beslutet grundades inte i några ordningsproblem eller andra negativa följder av att vissa fångar hade lite mer pengar. Det handlade om att Kriminalvården hade upptäckt att dess system för pengatransaktioner hade brister som gjorde att den inte höll sig inom penningtvättslagstiftningen.

Det fanns inga andra möjliga lösningar än ett totalstopp, meddelade myndigheten då. Den poängterade samtidigt att de intagna får ytterligare lite ersättning om de fått möjlighet att studera eller arbeta.

Kriminalvården har dock brist på sysselsättning att erbjuda, vilket JO beskriver som mycket bekymmersamt och som något myndigheten behöver fortsätta arbeta hårt med.

"Bemötas med respekt"

Kriminalvården ska förse fångar med mat, kläder och hygienartiklar och har gjort gällande att de därför inte kan anses behöva köpa mer mat i de kiosker som finns. Pengarna räcker, konstaterar myndigheten.

Många som hört av sig till JO säger sig dock gå hungriga då de får för lite mat, eller då middagen serveras för tidigt. Under helger kan det hända att dagens sista måltid serveras vid klockan halv tre på eftermiddagen, noterar JO.

Pengastoppet har också lett till att flera kiosker har fått stänga, då de som driver dem inte ser det som lönsamt längre.

JO har förståelse för att intagna får det svårt att få pengarna att räcka, framför allt de som sitter häktade.

"Varje intagen ska bemötas med respekt för sitt människovärde och med förståelse för de särskilda svårigheter som är förenade med frihetsberövandet. I en human kriminalvård måste de intagna ha reella möjligheter att köpa förbrukningsvaror och andra varor för personligt bruk i rimlig utsträckning."

En cell på Kronobergshäktet i Stockholm. Arkivbild.
En cell på Kronobergshäktet i Stockholm. Arkivbild. Bild: Fredrik Sandberg/TT

Fakta: Pengar i fängelser

De som sitter häktade och inte kan erbjudas någon betald sysselsättning får 90 kronor i veckan i häktesbidrag. Är man intagen på häkte och har sysselsättning tjänar man 11 kronor i timmen.

Intagna på fängelse som arbetar, studerar eller deltar i annan ordnad sysselsättning tjänar 13 kronor i timmen. De pengarna ska räcka till inköp i kiosken och utgifter vid permissioner. Kriminalvården tillhandahåller det nödvändigaste, som mat, hygienprodukter och kläder till de intagna.

Intagna har fram till februari 2020 kunnat ta emot pengar från anhöriga som satts in på ett konto och kunnat användas för att handla i anstaltens eller häktets kiosk.

När Kriminalvården skulle införa betalkort för de intagna upptäcktes brister i dagens system för penningtransaktioner. Reglerna som bankerna satt upp för att få full spårbarhet för hur insättningar och transaktioner går genom banksystemet uppfylls inte, enligt myndighetens bedömning.

Källa: Kriminalvården