Delegater reste sig för en stående ovation efter att ha röstat i genom FN:s konvention om förbud mot kärnvapen i juli 2017.
Delegater reste sig för en stående ovation efter att ha röstat i genom FN:s konvention om förbud mot kärnvapen i juli 2017.

Kärnvapenförbud "skadligt för Sverige"

Frågan om ett svenskt stöd till ett globalt kärnvapenförbud splittrar både experter och riksdag. Robert Dalsjö, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) är dock säker på sin sak – enligt honom kan avtalet rasera hela världsordningen.

ANNONS
|

FN:s konvention om kärnvapenförbud röstades igenom av 122 länder i juli 2017. Sverige var ett av dem men när avtalet öppnades upp för medlemsländerna att ratificera blev frågan föremål för en livlig inhemsk debatt.

Regeringen tillsatte en utredning som efter förseningar nu ska presenteras under fredagen.

- Avtalet har drivits fram av en krets på UD (utrikesdepartementet) runt utrikesministern som för en idealistisk utrikespolitik baserat på normer, värderingar och ideal, säger Dalsjö som tror att utredningen var ett sätt för regeringen att lösa också en inre oenighet.

ANNONS

- Den nationella säkerhetspolitiken som försvarsminister Peter Hultqvist ansvarar för har en helt annan tradition som ytterst vilar på den amerikanska kärnvapengarantin.

"Är grundbulten"

Till skillnad från icke-spridningsavtalet innebär kärnvapenförbudskonvention ett totalförbud för massförstörelsevapen, kärnvapenmakterna inkluderat. Allianspartierna förkastar avtalet som kontraproduktivt och Dalsjö delar den uppfattningen.

- Kärnvapen och kärnvapenavskräckning är grundbulten i den internationella ordningen sedan 1945. Om man förbjuder det så rasar hela den världsordningen samman.

Enligt honom kan en ratificering av avtalet komma att försämra den nationella säkerheten genom att relationerna till USA och Nato försämras.

Försvarsalliansens generalsekreterare Jens Stoltenberg har sagt att en svensk underskrift "kan få konsekvenser" och även USA:s tidigare försvarsminister Jim Mattis ska ha meddelat att det svensk-amerikanska försvarssamarbetet kan komma att försvåras om Sverige ansluter sig.

- Den militära styrka som vi inte har själva men som vi behöver har vi lånat av Nato och USA, men det här förhållandet har vi bara på nåder, säger Dalsjö.

ANNONS

- Om vi sedan säger att kärnvapenavskräckning är dumt och fult och olagligt då är det en mycket mänsklig reaktion från amerikansk sida att säga att vi i sådana fall får klara oss utan.

Upprustning?

Världens totala kärnvapenarsenal har minskat avsevärt sedan kalla kriget, men på senare år har både USA och Ryssland åter ökat sina investeringar.

Enligt Dalsjö handlar det snarare om en modernisering än en upprustning.

Peter Wallensteen, professor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet, uttrycker dock en oro inför utvecklingen.

Hans åsikt är att det vore i linje med Sveriges utrikespolitik att ratificera avtalet.

- Kärnvapenkrig är utan tvekan den största förstörelsen som människan kan åstadkomma på denna planet. Trots det står arbetet mot detta hot väldigt stilla just nu, säger Wallensteen och poängterar att USA till exempel är på väg att dra sig ur nedrustningsavtalet INF.

ANNONS

- Det enda positiva inslaget är det föreslagna kärnvapenförbudet.

Finns brister

FN:s konvention om kärnvapenförbud är visserligen inte helt felfri, konstaterar Wallensteen. Med icke-spridningsavtalet har icke-kärnvapenstater öppnat upp för kontroll av sina kärnenergianläggningar där Iran kanske utgör det bästa exemplet.

Den typen av kontrollmekanism är betydligt svagare i kärnvapenförbudskonventionen.

- Fullständig nedrustning kräver verkligen en stark kontrollmekanism. Men man skulle ändå kunna ratificera avtalet och samtidigt poängtera att det behöver förändras och förtydligas.

TT
Fakta: Kräver att 50 stater ratificerar

I juli 2017 skrev 122 länder, däribland Sverige, på FN:s konvention om kärnvapenförbud.

Till skillnad från icke-spridningsavtalet – som innebär att kärnvapenmakter inte ska sprida kärnvapen till andra stater och att icke-kärnvapenmakter ska avstå från att skaffa dem – innebär FN:s konvention om kärnvapenförbud i stället ett totalförbud mot kärnvapen för samtliga stater.

För att konventionen ska träda i kraft krävs att 50 stater ratificerar den, något som Sverige ännu inte gjort. Hittills har 19 länder ratificerat konventionen, däribland Österrike, Kuba, Mexiko, Thailand och Vietman. Ingen av dessa är medlemmar i försvarsalliansen Nato.

Den svenska regeringen har gett diplomaten Lars-Erik Lundin i uppdrag att utreda eventuella konsekvenser av ett blågult undertecknande. Utredningen skulle ha presenterats i oktober förra året, men efter förseningar ska den nu komma att överlämnas fredagen den 18 januari.

Källa: FN, Nationalencyklopedin, regeringen

Fakta: Världens kärnvapenarsenal

Världens totala kärnvapenarsenal (fördelade enligt tabellen nedan) har minskat kraftigt sedan kalla kriget och överenskommelsen om nedrustning.

Den mest omfattande reduceringen ägde rum under 1990-talet och i dag uppgår det till cirka 14900 stridsspetsar – varav cirka 4150 är strategiskt placerade och kan avfyras med mycket kort varsel.

Källa: Federation of American Scientists (2017)

ANNONS