Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Denna artikel ingår för dig som är kund.

Kammarrätten ger Bahnhof delvis rätt

Bredbandsleverantören Bahnhof är inte skyldig att ge polisen tillgång till uppgifter om vissa abonnemang – men måste däremot lämna ut andra. Det konstaterar kammarrätten i en dom.

Enligt kammarrätten behöver Bahnhof inte lämna uppgifter om abonnemang som sparats på grund av den skyldighet att lagra uppgifter för brottsbekämpande ändamål som kammarrätten i en dom 2017 bedömt stred mot EU-rätten. Bahnhof ska däremot lämna ut uppgifter om de abonnemang som sparats enligt de regler som tillämpas nu och som gäller misstanke om brott, skriver kammarrätten i ett pressmeddelande.

Du läser nu en av dina fria artiklar på bohuslaningen.se

Otydlig dom

Johannes Welin är chef för samordningsgruppen på polisens nationella it-brottscentrum. Han anser att den dom i EU-domstolen som ligger till grund för kammarrättens beslut är otydlig och öppnar för bredbandsoperatörer att göra egna tolkningar av vilken information de ska ge polisen.

- Vi får ut viss information, men inte från alla operatörer. Vi ser gärna att det blir ordning och reda – samma regler ska gälla för alla, säger han.

Frågan om huruvida bredbandsleverantören Bahnhof behöver lämna över information om sina användare till polisen har prövats i flera instanser. Tvisten uppstod när Bahnhof sade nej till polisen när de begärde ut information om deras abonnenter. Med informationen kan polisen koppla ett IP-nummer till en abonnent, vilket gör att de kan koppla aktivitet på nätet till en specifik person.

Polisen anmälde saken till Post- och telestyrelsen (PTS), som förelade Bahnhof att lämna ut uppgifterna eller betala ett flermiljonbelopp i vite, och som nu alltså också får delvis rätt genom kammarrättens dom.

Problem i utredningar

Bahnhof anser att det är en integritetsfråga, men förvaltningsrätten lade mindre vikt vid det i sin dom i januari. Den ansåg "att de brottsbekämpande myndigheternas behov av att få tillgång till de i målet aktuella uppgifterna väger tyngre än det intrång i den personliga integriteten som ett utlämnade innebär".

- Det här är ett problem i till exempel utredningar om barnpornografibrott. Det är en betydande del av sökningar där man inte får ut någon information om vem som ligger bakom och då tar det stopp i utredningen, säger Johannes Welin.