Antalet larm om isolyckor har ökat från 58 i februari 2020 till 147 i februari i år. Arkivbild.
Antalet larm om isolyckor har ökat från 58 i februari 2020 till 147 i februari i år. Arkivbild. Bild: Tobias Röstlund / TT

Klimatförändring och pandemi ger fler isolyckor

Isolyckorna har nästan trefaldigats i februari. Kombinationen pandemi – med nya fritidsvanor – och klimatförändring kan ha bidragit.
– Vi måste förbereda oss på att isarna snabbare blir sämre, säger Mikael Olausson vid Svenska livräddningssällskapet.

ANNONS

147 samtal till SOS Alarm om isolyckor. Nio dödsfall. Februari månad har i år varit ovanligt tyngt av isrelaterade tillbud och olyckor – i februari 2020 kom 58 larm.

Det finns flera tänkbara förklaringar till den dystra statistiken.

Nya vanor

– Redan före vintern förutspådde vi att det kunde bli mer att göra denna vinter än normalt. Det grundar vi på erfarenheterna från i somras, då många hemestrade. Även nu avstår många från att resa, och man kan inte umgås som vanligt. I stället rör man sig i naturen – och på isar, säger Anton Kock, distriktssamordnare och utrustningsansvarig vid Sjöräddningssällskapet.

Merparten av de 147 isrelaterade larm som kom till SOS Alarm gällde tillbud i södra och mellersta Sverige, vuxna och familjer med barn.

ANNONS

– Det handlar om alla möjliga varianter av isolyckor i samband med fiske och promenader på isen. Vi ser också ett antal olyckor med fordon, framför allt fyrhjulingar, säger Göran Bertilsson, brandingenjör vid SOS Alarm.

Antalet personer som drunknade i isolyckor under februari månad var nio, enligt Svenska Livräddningssällskapet preliminära statistik.

– Det är verkligen inte bra. Och då har vi kvar islossningen i norra Sverige, säger Mikael Olausson, områdesansvarig för säkerhet vid Svenska livräddningssällskapet.

Annat klimat

Han förklarar att just denna vinter bjudit på snabba väderomslag och snabbt ruttnande isar i den södra halvan av landet. Men det handlar också om en långsam klimatförändring – säsongerna är inte lika stabila som för 50 år sedan.

– Det kan vara så att gamla sanningar måste omprövas. Temperaturomställningarna gör att vi måste förbereda oss, och förstå, att isarna snabbare blir sämre. Det kan vara så att även personer med god isvana och lång erfarenhet har överskattat isens bärighet, säger Mikael Olausson.

"Snälla, gå inte ut på isen", skrev Sjöräddningssällskapet på sin webbsida härom dagen. Där påpekas också att flytoveraller kan invagga fiskare och andra i falsk säkerhet.

– En flytoverall kan vara bra, men du måste ha andra grejer också. Du måste också ha tränat och vara mentalt förberedd på att gå igenom isen. Har jag isdubbar, visselpipa och lina? Kan jag ringa från vaken? Du måste ha telefon i vattentätt fodral, uppmanar Anton Kock vid Sjöräddningssällskapet.

ANNONS

Anna Lena Wallström/TT

Fakta: Isolyckor med dödlig utgång i år

Antalet drunkningsfall i februari: Nio, enligt preliminär statistik. (Torslanda 1, Värnamo 1, Sävsjö 4, Yngaren i Sörmland 2 och Mälaren vid Bålsta 1.)

Med ett drunkningsfall i januari (Gnesta) har därmed tio personer dött i drunkningsolyckor hittills i år. I fjol inträffade inte något drunkningsfall i februari.

Källor: Svenska Livräddningssällskapet

ANNONS