Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Hej

Skolverkets senaste statistik visar att endast 15 procent i grundsärskolan och 21 procent i gymnasiesärskolan har den utbildning som krävs. Arkivbild.

Krav på yrkeslegitimation skjuts upp

Bristen på behöriga lärare i särskolan är så stor att kravet på yrkeslegitimation skjuts upp. Det finns inte på långa vägar tillräckligt många speciallärare att anställa. Den tidigare och den nuvarande utbildningsministern skyller på varandra.

När lärarlegitimationen infördes 2011 blev några lärarkategorier undantagna från kravet. Dit hörde bland annat lärarna i grundsärskolan och gymnasiesärskolan, specialskolan och den särskilda utbildningen för vuxna, det vill säga skolformer för elever med intellektuell funktionsnedsättning.

Dispensen skulle ha löpt ut nu i sommar, men riksdagen har fattat beslut om en förlängd frist i ytterligare tre år, fram till 2021.

Regeringen konstaterar i propositionen att många lärare i särskolan fortfarande är obehöriga. Skolverkets senaste statistik visar att endast 15 procent i grundsärskolan och 21 procent i gymnasiesärskolan har den utbildning som krävs.

50-plussare

Regeringen konstaterar också att behörighetsläget väntas vara "fortsatt kritiskt" de närmaste åren. Speciallärare med olika inriktningar är efterfrågade i hela skolväsendet, och enligt Skolverkets prognos behövs minst cirka 640 nya speciallärare varje år för att tillgodose behovet. Förra året examinerades 448. Till saken hör också att mer än hälften av de nu verksamma speciallärarna är över 50 år.

En given förklaring till bristen på speciallärare är att utbildningen låg nere ett antal år. Nu finns den igen, men att genomgå fortbildningen brukar inte synas i lönekuvertet, enligt Lärarnas Riksförbund.

- Nej, verkligen inte. Det måste bli mer intressant att skaffa sig mer kompetens, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Mer fortbildning

Kanske behöver man se över utbildningskravet för speciallärare, säger Elisabeth Högberg, samordnare vid Specialpedagogiska skolmyndigheten.

- Det finns olika sätt i Europa att kombinera en grundläggande lärarutbildning med fördjupningar inom specialpedagogik, vilket kan vara intressant, säger hon.

Men någon stor förändring av utbildningen är inte aktuellt, enligt utbildningsminister Gustav Fridolin (MP). Han pekar i stället på att regeringen genom Lärarlyftet förbättrat villkoren för dem som läser vidare till speciallärare, vilket börjat ge resultat.

- Men vi behöver också genomföra en större fortbildningsinsats för alla som jobbar i särskolan under nästa mandatperiod. För vissa kommer det att innebära att man läser vidare till speciallärare, medan andra får kompetensutveckling och därmed bättre specialpedagogiska verktyg för att arbeta i särskolan, säger Fridolin.

Skyller på varandra

Enligt Fridolin bottnar problemet i att Alliansregeringen genomförde legitimationsreformen för snabbt.

- När den infördes saknades en tydlig plan för finansiering och genomförande.

Den dåvarande utbildningsministern Jan Björklund (L) kontrar med att den nuvarande regeringen hanterat frågan "bedrövligt".

- Nu står man där med ryggen mot väggen. Från Alliansens sida förbereder vi nu olika ekonomiska stimulanser, som högre studiebidrag, examensbonus eller lönetillskott. Vi förberedde en examensbonus förra mandatperioden, men det lade Fridolin ned.