Kriminalvårdens nya gd: De får bära ut mig

– Där kan man verkligen se hur man kan tvingas bedriva kriminalvård på ett annat sätt. Personalen bevakar den yttre gränsen och sedan sköter de intagna allting innanför, säger generaldirektör Martin Holmgren när TT träffar honom på Kriminalvårdens regionkontor i Liljeholmen i Stockholm.

Serien ser han inte som en inspiration för hur den svenska Kriminalvården borde se ut.

– Men som ett led i mitt behov av att kompetensutveckla mig så är det nyttigt att se kontrasterna också.

Udda start

Martin Holmgren tillträdde som generaldirektör för Kriminalvården den 2 mars i år, efter drygt fem år som generaldirektör för Domstolsverket.

– Jag hann knappt börja förrän coronapandemin blev på riktigt. Redan den 13 mars fick jag ta beslutet om att vi skulle gå upp i stabsläge för att hantera coronaläget.

Pandemin grusade hans genomtänkta plan för att lära känna verksamheten genom besök på häkten, anstalter och hos frivården. I stället blev han sittande på regionkontoret i Stockholm och fick lära känna sina medarbetare ute i landet genom videokonferenser och telefonsamtal.

– Det var naturligtvis inte alls så som jag hade tänkt mig, säger han.

Den senaste tiden har Martin Holmgren kunnat sätta sin ursprungliga plan i verket och göra besök på verksamheterna ute i landet.

– Det är otroligt viktigt för att jag ska göra ett bra jobb att jag förstår vad det är för problematik och frågeställningar som är aktuella ute i verksamheten.

Stabsläge och platskris

Och aktuell problematik finns det just nu gott om inom Kriminalvården. Den mest kända är platsbristen, som förvisso varit ett problem i flera år, men som blivit mer uppmärksammat sedan Martin Holmgren valde att gå ut på DN:s debattsida och berätta att Kriminalvården på grund av platsbrist och överbeläggningar beslutat att jobba i särskild stab.

– Vi såg att vi inte kan jobba i vår vanliga organisation. Vi behöver skärpa upp tempot för att kortsiktigt bygga ut antalet platser både på häkten och anstalter.

TT: Varför valde ni att gå ut med stabsbeslutet på en debattsida?

– Det är många debattörer som velat berätta om att det är fullt på anstalter och häkten. Jag tyckte att nu är det läge att berätta vad det här faktiskt betyder för oss. Att det här är vårt uppdrag, det är vi som ska klara av det, det är ingen annan som kommer att göra det åt oss.

Saknar marginaler

För få platser på anstalter och häkten får mer långtgående konsekvenser än att någon intagen kanske måste dela cell med en annan i en våningssäng. Martin Holmgren säger att det påverkar det återfallsförebyggande arbetet, som är ett av myndighetens grunduppdrag, men också säkerheten för intagna och anställda. Det handlar om att kunna ha marginaler för att kunna placera varje intagen där de bäst passar men också att snabbt kunna flytta på intagna som utgör säkerhetsrisker.

– Vi behöver ha en sådan marginal och i dag har vi inte det.

TT: Om det skulle bli ett upplopp på en anstalt i dag och många intagna behöver flyttas därifrån, finns det möjlighet till det?

– De möjligheterna blir mer utmanade ju färre platser vi har att tillgå. Om en sådan sak skulle hända behöver vi vara beredda att flytta folk kanske över hela landet.

Lärt av misstag

Martin Holmgren säger i nästa andetag att Kriminalvården arbetar aktivt för att förhindra upplopp och oroligheter. Bland annat genom mindre enheter på anstalterna.

– Tidigare lät man de intagna umgås i mycket större grupper, där mycket kunde hända. I dag är det mer sektionerat och mindre grupper och vi har ur det perspektivet större möjligheter att möta när det inträffar en allvarlig incident.

TT: Har överbeläggningarna hittills lett till att personer som borde sitta på anstalt med hög säkerhetsklass placerats på anstalt med lägre säkerhet?

– Jag ska vara ärlig och säga att vi tittar på alla möjliga saker för att lösa den här situationen.

Bland annat har intagna, efter "vederbörlig säkerhetsbedömning", flyttats från sluten klass 2 anstalter till öppen klass 3 anstalt.

– Vi har varit väldigt noggranna med att man är i rätt säkerhetsklass och det ska vi fortsätta vara, säger Martin Holmgren.

Vänta på fängelseplats

En annan konsekvens av platsbristen på anstalterna är att personer som dömts till fängelsestraff, men som domstolen bedömt inte behöver vara häktade, i vissa fall fått längre tid på sig innan de ska inställa sig vid anstalten för att avtjäna sitt straff. Inställelsetiden, alltså tiden en dömd person har på sig innan straffet ska börja avtjänas, har utökats från 50 upp till 100 dagar.

– Vi har tyckt att vi varit tvungna att göra det för att kunna prioritera i utnyttjandet av de befintliga platserna, säger han.

Detta uppmärksammades och kritiserades när det visade sig att en person som misstänks för att grovt ha misshandlat två yngre pojkar på en kyrkogård i Solna gjorde det när han var på fri fot i väntan på att avtjäna ett fängelsestraff för ett annat brott.

När det gäller när en dömd ska infinna sig inom de 100 dagarna gör Kriminalvården, precis som när det gäller var en intern ska placeras, en individuell bedömning.

– Sedan utesluter inte det att det kan hända sådana här saker, som i Solna till exempel.

Vänder stenar

Kriminalvården jobbar enligt Martin Holmgren intensivt för att åtgärda platsbristen både på kort och lång sikt och för att bygga upp en flexibel infrastruktur för att klara upp- och nedgångar i inflödet till anstalter och häkten i framtiden.

TT: Tittar ni på möjligheten att hyra platser i andra länders fängelser?

– Det är en fråga för regering och riksdag att ta ställning till.

Han säger att debattartikeln som berättade om stabsläget på grund av platsbrist ledde till att det strömmade in tips om lösningar på krisen.

– Vi har till exempel förhoppningar om att kunna återstarta den gamla riksanstalten i Härnösand som en klass 2-anstalt. Den står där och skulle kunna tas i bruk ganska snabbt, förutsatt att vi kan komma överens och hitta lösningar med nuvarande fastighetsägare.

Bäras ut

I det korta perspektivet jobbar Kriminalvården också för att bygga ut befintliga anstalter med till exempel modulhus och på längre sikt ska två nya klass 2-anstalter uppföras. Den ena, med 300 platser ska ligga i Trelleborg och ytterligare en klass 2-anstalt ska, enligt justitieminister Morgan Johansson (S) byggas någonstans i "östra Sverige".

TT: Kan du säger mer exakt var anstalten hamnar?

– Vi tittar i sydöstra Sverige. Sedan kan jag också säga att vi har långt framskridna planer. Jag ser framför mig att vi kommer att kunna komma till något ställningstagande inom de närmaste veckorna, säger han.

Att Martin Holmgren efter den första turbulenta tiden nu funnit sig väl tillrätta som generaldirektör för Kriminalvården går inte att ta miste på. När vi ska skiljas åt berättar han entusiastiskt om vilket fantastiskt jobb alla gör och hur bra organisationen fungerar i kris.

– Alla de här människorna är så stolta och duktiga och engagerade. Och då ska det väl fan till om inte jag ska kunna ge dem förutsättningarna för att det här ska funka i framtiden också.

TT: Ska man tolka det som att du blir kvar ett tag på den här posten?

– Ja, de får nog bära ut mig, säger Martin Holmgren.

Rättad: I en tidigare version angavs fel födelseår för Holmgren i faktarutan. Han är född 1958.

Beatrice Nordensson/TT