I genomsnitt svarar fyra procent att de varit utsatta för sexuella trakasserier det senaste året. Arkivbild.
I genomsnitt svarar fyra procent att de varit utsatta för sexuella trakasserier det senaste året. Arkivbild. Bild: Stina Stjernkvist/TT

Kvinnliga studenter mest utsatta

Under metoo vittnade kvinnliga akademiker i ett upprop om trakasserier och rena övergrepp. Nu presenteras den första breda kartläggningen av sexuella trakasserier i universitets- och högskolevärlden. Kvinnor är enligt svaren mer utsatta än män.

ANNONS

Totalt har nästan 39 000 studenter, doktorander och anställda på 38 lärosäten svarat och av dem uppger i genomsnitt fyra procent (motsvarande cirka 1 500 personer) att de varit utsatta för oönskad sexuell uppmärksamhet eller trakasserier det senaste året.

Kvinnor är enligt svaren mer utsatta än män. Yngre är mer utsatta än äldre. Doktorander och studenter är mer utsatta än anställda.

– Ja, det var ungefär som jag trodde, men jag är jätteglad att vi nu faktiskt vet, säger Karin Dahlman-Wright, professor vid Karolinska institutet.

Fakta på bordet är första steget mot förändring, konstaterar hon. Nu finns en baslinje att jämföra med när man senare ska följa upp om olika åtgärder haft effekt.

ANNONS

– Det är en jätteviktig fråga att ha en god arbetsmiljö där män och kvinnor behandlas på samma sätt. Det är en självklarhet på 2020-talet och en förutsättning för att vi ska kunna rekrytera framöver.

Svårt att jämföra

Frågan som ställdes löd: Har du under de senaste tolv månaderna blivit utsatt för icke önskvärd sexuell uppmärksamhet på arbetet/din studieplats?

Bland de som är anställda på universitet och högskolor är utsattheten för sådan oönskad uppmärksamhet ungefär i nivå med hur det ser ut på andra delar av arbetsmarknaden (två procent).

Svaren från doktorander och studenter tyder på en större utsatthet (tre respektive fem procent), men här finns inget att jämföra med i övriga samhället.

De typer av sexuella trakasserier och oönskad sexuell uppmärksamhet som flest svarar att de utsatts för utifrån en exempellista är obekväma eller obehagliga blickar, obekväma eller obehagliga frågor om privatlivet och kommentarer om ålder eller utseende.

Bland de svarande hade 38 procent någon gång utsatts för någon typ icke önskvärd sexuell uppmärksamhet som fanns med på exempellistan, i sitt arbete eller under sina studier.

– Vi ser att kollegor utsätter kollegor och att studenter utsätter studenter, men det är fortfarande någon som är ansvarig för arbetsmiljö och studiemiljö. Då måste alla som kan påverka den ta sitt ansvar, säger Anna Wahl, professor vid Kungliga tekniska högskolan (KTH).

ANNONS

Ökad medvetenhet

Medan fyra procent svarar att de själva har blivit utsatta under det senaste året har åtta procent sett andra bli utsatta. Anna Wahl tror att metoo kan ha ökat medvetenheten och gjort att fler är observanta på den här typen av beteenden.

– Det är en viktig sak som man kan jobba med förebyggande: Hur ska vi se till att ännu fler blir observanta och framför allt inte bara ser på utan också vet vad de ska göra? säger Anna Wahl.

Enligt undersökningen är det få av dem som upplever att de utsatts för sexuella trakasserier som har gjort en anmälan: 14 procent av kvinnorna och 8 procent av männen.

"Inte så allvarligt"

I kvinnornas fall svarar många att det inte var så allvarligt och bland männen som inte anmält är vanligaste svaret att de hanterade situationen själva. Fler kvinnor än män svarar att det inte hade spelat någon roll om de anmält.

Här handlar det om att få till fungerande rutiner för rapportering, påpekar Karin Dahlman-Wright.

– Har vi en kultur där man tror att det inte spelar någon roll om jag anmäler? Det här är något som vi har jobbat med rutiner för i åratal. Visst finns det saker i vår kultur, i vårt ledarskap och vårt medarbetarskap som vi kan jobba med.

ANNONS

Bakom rapporten står Malmö universitet, KI, KTH och Nationella sekretariatet för genusforskning.

Fakta: Rapporten i korthet

Sexuella trakasserier definieras i rapporten som ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet.

Nästan 39 000 personer vid 38 svenska lärosäten svarade på frågor: Studenter, doktorander, anställda.

Enkäten gjordes av Statistiska centralbyrån maj-juli 2021. Svarsfrekvensen var 32 procent.

Fyra procent svarade att de utsatts för sexuella trakasserier, det vill säga icke önskvärd sexuell uppmärksamhet, på arbets- eller studieplatsen de senaste tolv månaderna.

Svaren skilde sig dock åt: Yngre svarade ja i högre utsträckning än äldre. Enligt svaren är kvinnor mer utsatta än män. Studenter är mer utsatta än doktorander och doktorander är mer utsatta än anställda.

Åtta procent svarade att de sett andra bli utsatta.

Bland dem som sade sig blivit utsatta för sexuella trakasserier hade enbart 14 procent av kvinnorna och åtta procent av männen gjort en formell anmälan.

Det vanligaste svaret på varför anmälan inte gjorts var att ”det var inte så allvarligt” (kvinnor) och ”jag hanterade det själv” (män). Kvinnor svarade i högre grad än män: "Det hade inte gjort någon skillnad" och "Jag var rädd att det skulle påverka mig negativt".

I en annan del av undersökningen listades elva exempel på icke önskvärd sexuell uppmärksamhet. Här gällde frågan om man utsatts minst en gång för något av dessa beteenden, inte bara det senaste året utan någon gång, i sitt arbete eller under sina studier.

I snitt svarade 38 procent ja.

De beteenden som flest av de svarande sade sig ha blivit utsatta för var obekväma eller obehagliga frågor om privatlivet, att någon tittat på dem på ett obehagligt eller obekvämt sätt samt kommentarer om ålder eller utseende.

ANNONS