Lönelyft upplevs som orättvisa. Arkivbild.
Lönelyft upplevs som orättvisa. Arkivbild.

Lönelyft till lärare gav dåligt arbetsklimat

De statliga miljardsatsningarna på högre lärarlöner har gett en del lärare ordentligt mer i plånboken. Men satsningarna har skapat allvarliga splittringar i lärarkåren, enligt Riksrevisionen som uppmanar regeringen att göra ett omtag.

ANNONS
|

Riksrevisionen har granskat de två statliga satsningarna på karriärsteg och lärarlönelyft, som båda ska premiera skickliga lärare. Syftet – en högre lönenivå och större lönespridning – har uppnåtts. Men det har skett på bekostnad av arbetsmiljön, sammanfattar Riksrevisionen och bekräftar därmed vad såväl enskilda lärare som lärarfack har vittnat om.

I rapporten konstateras att sammanhållningen bland lärare har försämrats. Många lärare tycker sig se en orättvis uppdelning i förste-, andre- och tredjelärare beroende på om man fått dubbelt lönepåslag, ett påslag eller inget påslag alls. Statsbidragen har genom det sätt de utformats på skickat en signal om att vissa lärare inte är kompetenta. Det är ett problem eftersom undervisning i mångt och mycket är ett lagarbete, enligt Riksrevisionen.

ANNONS

Allvarligt läge

- Vi bedömer att den splittring som uppstått i lärarkåren är så pass allvarlig att det kan få negativa effekter på förutsättningarna för att reformerna ska öka läraryrkets attraktionskraft på lång sikt, säger projektledare Olof Widmark.

Enligt granskningen borde regeringen ha förankrat lärarlönelyftet inte bara hos fack och arbetsgivare på central nivå, utan även hos skolhuvudmän och rektorer. Uppmaningen till regeringen är att skapa en sammanhållen uppsättning kriterier för att bedöma lärares kvalifikationer, och att reglera lärarlönelyftet så att det omfattar alla legitimerade lärare.

Oenighet om ansvaret

Men Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, säger att det är upp till parterna att skapa en modell som gör det tydligt för alla på vilka grunder ett lönepåslag ges.

- Ansvaret för lönesättningen ligger på arbetsgivare och fack. Den modell de valt är att det ska ske lokalt. Vi gör en unik satsning och når, enbart med de statliga pengarna, tre av fyra legitimerade lärare. Men vi i regeringen har inte tagit över ansvaret för lönebildningen, säger hon.

ANNONS

Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand säger att många av arbetsgivarna får ta på sig ansvaret för missnöjet.

- Det är tveklöst så att lärarlönelyftet skyndat på en löneutveckling men på många håll har det inte skett ansvarsfullt. Det är förödande när en unik satsning inte kompletteras lokalt. Hos de huvudmän där man haft en beredskap är reaktionerna inte lika skarpa. Så jag utgår från att vi tillsammans med SKL tar hand om en del av problemen i det nya centrala avtal vi ska teckna nästa år.

TT
Fakta: Karriärsteg och lönelyft

Karriärstegsreformen infördes 2013 och lärarlönelyftet 2016.

De löper parallellt och ska båda premiera kvalificerade lärare.

Karriärsteg innebär att förstelärare och lektorer får 5000 respektive 10000 kronor mer i månaden.

Lärarlönelyftet ska uppgå till mellan 2500 och 3500 kronor mer i månaden, utöver ordinarie lönepåslag.

Utgifterna för karriärstegsreformen uppgick till 1,2 miljarder kronor 2016 och utgifterna för lärarlönelyftet beräknas uppgå till 3 miljarder kronor årligen.

Källa: Riksrevisionen

Fakta: Lönenivåer

Så mycket tjänade lärare och fritidspedagoger per månad 2015 och 2016:

ANNONS