Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Att göra om sådana här besöksrum till bostadsrum har blivit en akutlösning för att snabbt få fram fler häktesplatser.

Denna artikel ingår för dig som är kund.

Läget på häktena: "Vi skadar folk i onödan"

Stressad personal. Människor som blir isolerade trots att de inte borde. Stora svårigheter med att omplacera intagna som kan utgöra en säkerhetsrisk. Det är några konsekvenser av den akuta platsbristen inom Kriminalvården, vittnar häktespersonal om för TT.

- Allting handlar om att klara av dagen. Att hinna med de basala uppgifterna har blivit mer och mer stressigt. Då kan man göra ett misstag, och att göra det kan i vissa lägen bli väldigt ödesdigert, säger kriminalvårdaren Aydin Amir.

Du läser nu en av dina fria artiklar på bohuslaningen.se

Han arbetar på häktet i Huddinge som precis som så många andra häkten i landet varit överfullt senaste tiden, med en beläggning på över 100 procent. I exempelvis Malmö tvingades man för några helger sedan helt sätta stopp – det var så fullt att man inte kunde ta emot fler.

- Vi har inte sagt stopp, däremot har vi försökt dirigera om transporter så att de åker till andra häkten. Problemet sista tiden har varit att det är svårt att skicka i väg intagna, att differentiera klienter och placera ut dem på att bra sätt, säger Anders Lexell, kriminalvårdsinspektör, alltså avdelningschef, i Huddinge.

Kvar trots dom

Den höga beläggningen leder till en rad problem som i värsta fall kan äventyra säkerheten. Ett exempel är att personalen får mindre tid för de enskilda intagna. Att kunna sätta sig ned och prata en stund, vilket kan vara viktigt för att lugna ned stämningen, hinns inte med.

- Vi ska ju försöka bryta deras isolering, för deras skull och för vår säkerhets skull. För att kunna göra korrekta och kvalificerade riskbedömningar av personer måste du ha tid att försöka förstå dem, och den tiden räcker inte till just nu, säger Sevim Aslanzadeh, kriminalvårdsinspektör på Huddinges säkerhetsavdelning.

Det är också svårt att omplacera intagna som av säkerhetsskäl inte ska sitta på samma avdelning – det finns ju inga lediga platser att flytta dem till. Ett annat problem är att många som fått sina domar och ska ut på anstalt blir kvar i häktena, för fängelserna är också fulla. Så är det för ett 40-tal klienter som blivit dömda bara på häktena i Stockholmsområdet, enligt Anders Lexell.

- Att vara isolerad skadar, och många blir isolerade i onödan. De kanske har fått hävda restriktioner, men kan inte komma till en gemensamhetsplats, eller har blivit dömda men kommer inte ut på anstalt. Då skadar vi folk i onödan, säger kriminalvårdaren Daniel Lundberg.

Timslång kö

Platsbristen påverkar också de intagnas kontakter med sina försvarare. TT har pratat med flera advokater som vittnar om att det i dag är mycket svårare att komma i kontakt med klienterna än tidigare. När de ringer in till häkten kan det ta en timme att komma fram. Det är brist på besöksrum att boka, eftersom de i många fall har gjorts om till bostadsrum. Ibland kan man få svaret att man kan få tala med sin klient i telefon först efter 22 på kvällen.

En nyligen släppt prognos från Kriminalvården visar att häktesklienterna bara kommer att öka, med 7 procent fram till 2022. Samtidigt har Kriminalvården inlett ett besparingsprogram, på grund av stora underskott i budgeten.

På många häkten har man löst problemen med att dubbelbelägga rum. Men Aydin Amir kallar det en nödlösning som inte håller i längden:

- Hittills har vi haft tur, men jag hoppas inte vi hamnar i situationen att vi tvingas sätta två häktade i samma rum som inte vill det. Jag tror nästan vi är på väg dit, som en slags akutlösning, att ”det här klarar ni, det är bara för en natt, bara en vecka”. Händer det något, då har vi misslyckats enormt med vårt uppdrag.