I januari röstade riksdagen ja, och i april trädde lagändringen i kraft som gör det möjligt för sjukvården att ge assisterad befruktning även till ensamstående kvinnor. Därmed sällar de sig till ett stort antal par, hetero och samkönade, som går i längtanstankar efter barn och vill ha behandling.
För Maria var riksdagsbeslutet en befrielse.
- Rent personligt har det varit en lång process att bestämma sig för ifall jag ska satsa på detta. Jag har gått och tänkt på om barn är det rätta i två år. I januari blåstes all tvekan bort, säger hon.
Upp till landstingen
Beslutet var även viktigt som ett erkännande av familjeformen ensamstående med barn, att kunna skaffa ett barn utan att ha en partner.
Men lagändringen i april har följts av viss fundersamhet. Vem ska tillhandahålla vården och hur ska den finansieras? Det är landstingen som beslutar om vården ska erbjudas, men responsen har varit hittills varit varierad.
Hälso- och sjukvårdsstyrelsen i Västra Götaland tog i juni beslut om att erbjuda assisterad befruktning för ensamstående kvinnor i syfte att ge så jämlik vård som möjligt. Den 1 augusti öppnade man upp sin kö för patienter.
- Jag tycker ändå det är ganska snabbt marscherat, säger Ann Thurin-Kjellberg, huvudläkare på reproduktionsmedicin på Sahlgrenska sjukhuset.
Långa köer
Sahlgrenska har för närvarande en kötid på ungefär två år innan det första sjukhusbesöket. Men beroende på hur många som vill genomgå en behandling kan det även dröja tre-fyra år – och därefter ytterligare månader av väntan innan den första inseminationen, enligt Thurin-Kjellberg.
- Väntetiderna står och faller med hur många det kan bli. Ska vi minska köerna måste vi få mer resurser, säger hon.
Även i Region Skåne var man relativt snabb med att säga ja till att landstinget ska erbjuda assisterad befruktning till ensamstående, men därefter har det tagit stopp.
Kräver resurstillskott
Anledningen är att sjukvårdsnämnden på Skånes universitetssjukhus har motsatt sig beslutet och begär ett tillskott på drygt tio miljoner kronor för nästa år för att dra i gång verksamheten. Just nu finns inte resurser för att även klara vårdgarantin, menar man.
Tribo Gilbert (L), 2:e vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Skåne. säger att han har förståelse för beslutet.
- Jag är kritisk till hur regeringen har varit med och stiftat en lag men samtidigt inte skickat med pengar för att genomföra det. Nu tvingas vi välja mellan att följa den här lagstiftningen eller prioritera bort canceroperationer, säger han.
När behandlingarna kan komma i gång på universitetssjukhuset är oklart.
Öka sina chanser
Maria, 28, kommer att ställa sig i kö till svensk vård, men också fortsätta att åka till Danmark för att genomgå behandling där. Sex inseminationer, eller tre IVF-behandlingar, är tillåtet per behandling i den svenska vården och då gäller det att sprida sina chanser. Hon hoppas på ett snabbt resultat.
- Jag vill verkligen ha barn. Då har jag inte tålamod att bara stå i kön och vänta här utan kan likaväl hoppas att barnet blir till i Danmark, säger hon.
Flest ensamstående kvinnor som vill ha barn anses finnas i storstadsregionerna och det är där söktrycket väntas bli som störst. Här är situationen i tre landsting:
Stockholm: Har upprättat en intresselista. Ännu har inte landstinget tagit ställning i frågan.
Västra Götaland: Möjligt att ställa sig i vårdkö på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg sedan den 1 augusti.
Skåne: Anser sig inte ha resurser till att öppna upp för behandling i år.
Flera privata kliniker har sedan lagändringen trätt i kraft öppnat upp för behandling av ensamstående kvinnor. En fullständig behandling med insemination med donerade spermier kostar omkring 15000 kronor.
Varje år reser omkring 800 svenska kvinnor utomlands, de flesta till Danmark. Storkkliniken i Köpenhamn som tar emot många svenskar som vill genomgå behandling. Kostnaden, inklusive ett första inseminationsförsök, är cirka 10000 svenska kronor, och därefter ytterligare ungefär lika mycket för varje nytt inseminationsförsök.
I januari beslutade riksdagen att ensamstående kvinnor ska ges samma möjlighet till assisterad befruktning inom svensk hälso- och sjukvård som gifta par, registrerade partner och sambor.
Ensamstående kvinnor som genomgår en insemination eller befruktning utanför kroppen blir då barnets enda rättsliga förälder.
Samma villkor gäller som för par, vilket innebär att läkaren prövar om det med hänsyn till kvinnans medicinska, psykologiska och sociala förhållanden är lämpligt med assisterad befruktning.
Källa: riksdagen.se
