För att en misstroendeförklaring ska gå igenom krävs att minst 175 riksdagsledamöter röstar ja till yrkandet.
Riksdagen har röstat om misstroendeförklaring vid sju tillfällen, alla har röstats ned. 1988 fanns en majoritet i riksdagen mot justitieminister Anna-Greta Leijon efter den så kallade Ebbe Carlsson-affären. Men innan omröstningen blev av tvingade statsminister Ingvar Carlsson bort henne från statsrådsposten.
Sommaren 2017 ombildade statsminister Stefan Löfven regeringen efter hot från Alliansen om misstroendeförklaringar av tre ministrar på grund av it-skandalen på Transportstyrelsen. Det resulterade i att två statsråd, Anders Ygeman och Anna Johansson, fick lämna regeringen i förtid.
Löfven kan pressa
- Vad de andra partierna tycker blir helt avgörande för vilken vändning det här tar, säger Tommy Möller, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, om fallet Strandhäll.
TT: Vilken chans har misstroendeförklaringen att lyckas?
- Det har aldrig hänt att en misstroendeförklaring har antagits av riksdagen. I samtliga tidigare fall har utgången varit klar på förhand.
- Om det visar sig att det finns en majoritet bakom yrkandet, om Centerpartiet och Liberalerna ställer sig bakom detta, då finns det två lägen. Antingen spelar Stefan Löfven högt och pressar sina samarbetspartier så långt det går genom att ställa kabinettsfråga. Då handlar det inte bara om Strandhäll utan om hela regeringen. Det andra är att man låter henne avgå frivilligt så att säga.
Granskas i KU
Enligt Möller kunde det ha varit logiskt för Moderaterna att vänta med sitt yrkande tills riksdagens konstitutionsutskott blivit klar med sin granskning av hur Strandhäll hanterade ärendet med Försäkringskassans sparkade generaldirektör Ann-Marie Begler.
- Men Moderaterna tycker väl att man har tillräckligt på fötterna för att kunna motivera det här nu, säger han till TT.